Wattpad

Wednesday, April 26, 2017

Den obligatoriska "Förklara-varför-jag-inte-hunnit-blogga"-blogposten...

Alla bloggar kommer till den punkten då bloggaren har så mycket att göra, att han/hon/hen skriver en blogpost om att "varför jag inte hunnit blogga på sistone".

Så även jag...

Jag har t.ex. inte hunnit skriva klart nästa del i min löpande essä om skrivandets hantverk -- d.v.s.
"Så hur skriver man en sån där trilogi, änna då?" Del 6: Lär dig skriva bra genom att skriva dåligt

Medan ni väntar på Del 6, kan ni alltid gå igenom de föregående kapitlen:

Thursday, April 20, 2017

STADEN UNDER JORDEN ute nu!

Nu har boken STADEN UNDER JORDEN kommit ut på Wela Förlag, och finns att köpa på Bokus.

Denna spännande science fiction-historia för barn i åldern 9-12 år är skriven av KG Johansson, och jag har gjort illustrationerna (mer än 40 stycken).

Om du vill låna STADEN UNDER JORDEN på ditt bibliotek, får du vänta lite... eller be biblioteket köpa in den.



Friday, April 07, 2017

Komplett påsk-skräckis: "Natural Enemy" (Del 1-5)

Min skräckföljetong "Natural Enemy" är nu komplett. Hela historien finns att läsa på Wattpad:

"Natural Enemy" (Del 1-5)

Fler berättelser från samma miljö finns att läsa på min Wattpad-sida. Trevlig läsning...

Thursday, April 06, 2017

STADEN UNDER JORDEN kommer snart!

Officiellt besked på Wela Förlags webbsajt:

Staden under jorden KOMMER SNART
Lättläst science fiction för barn och ungdom av KG Johansson med illustrationer av A.R. Yngve.

Fia och Ted går vilse i Storhålet, en ofantlig underjordisk grotta i närheten av Kiruna. När de hittar ingången till den hypermoderna staden Salvo blir de upptäckta av stadens myndigheter och tas till fånga - för evigt.

Hft. 112 sid 47 bilder varav 19 färg
Utg. apr 17 

---------------------

KG Johansson har skrivit flera barn- och ungdomsböcker, bl.a. NIVÅ 13 och NIVÅ 1000. Jag har gjort omslag och några illustrationer till de böckerna, men detta är mitt mest omfattande illustrationsjobb hittills -- mer än 40 bilder i en bok!

Här är några smakprov på bilderna i STADEN UNDER JORDEN.



Om du är bokbloggare, och är intresserad av att recensera STADEN UNDER JORDEN på din blogg, eller vill recensera boken för en tidning/tidskrift, kontakta Wela Förlag på Facebook.

Wednesday, April 05, 2017

Om att skriva om "autentiskt" om "grupper"...

Som ni kanske har märkt, lever vi i en tid när författare uppmanas att inte "kränka" någon eller några.

Det finns en kulturell rörelse som går ut på att vi som skriver ska motverka rasism och diskriminering genom att medvetet skriva på ett sätt som inte förolämpar minoritetsgrupper eller beskriver dem negativt.

Författare uppmanas att inkludera, och skriva hänsynsfullt och autentiskt om minoritetsgrupper, göra ordentlig research för att undgå stereotyper och klichéer om ras, kön, sexuell orientering, konsultera "sensitivity readers" etc.

Jag håller med om att författare bör göra ett gott hantverk, göra sin research och inte slarva. Ogenomtänkt bruk av könsstereotyper och etniska stereotyper i fiktionen är definitivt slarv och slapphet -- eller i bästa fall okunnighet.

(Och personligen tycker jag det är fegt att ge sig på den som är i underläge. Jag har alltid avskytt översitteri.)

Gamla stereotyper sticker alltid i ögonen. När jag läste en gammal upplaga av Pippi Långstrump går ombord för min åttaårige son, var jag tvungen att prata med honom om ord som "negerkung" för att det lät så j***a pinsamt, och hoppade över de orden när det blev för mycket för oss båda. (Spontancensur. Jag gjorde det för barnens skull.)

Men vi läste ut boken! Om grabben sen växer upp och röstar på Sverigedemokraterna, så vet vi iallafall att det var Astrid Lindgrens fel alltihop. Jag skämtar!

(Och oss emellan -- Tintin i Kongo var ett riktigt skitalbum. Det enda skälet till att något så dåligt gavs ut på nytt var att tjäna lite mer pengar på Hergés namn. Men kritisera då för tusan förlagets opportunism!)

Den rätta vägen, sägs det numera, är att ändra i alla böcker och skriva "autentiska" karaktärer för att ta bort stereotyper och fördomar så ingen blir diskriminerad mera.

Jag uppskattar den goda avsikten, och jag tror den är uppriktigt menad. Samtidigt undrar jag om alla dessa goda avsikter verkligen kommer att leda till färre stereotyper, färre fördomar och mindre ondska.

Jag bekymrar mig för att det moraliska nitet i slutändan leder till censur... att gamla stereotyper ersätts av nya, att detta ändå inte tar död på fördomsfullhet... och att den konst som inte passar in i den moraliska mallen offras för den goda sakens skull...

Och att vi i någon djupare mening lurar oss själva.

Ni förstår, jag har släktingar av olika slag och hudfärger, med olika ursprung och kulturella bakgrunder. Och om detta har lärt mig en sak, så är det att du måste bedöma folk individuellt, var och en, och se både deras goda och dåliga egenskaper.

Ovillkorligt.

Alla slags generaliseringar om människor -- även "positiva" generaliseringar -- leder till att man inte ser individen för vad denne är och går för.

Jag har lärt mig hur otroligt komplicerade och motsägelsefulla människor är, oavsett hur de ser ut eller var de kommer ifrån. Jag har lärt mig att det är skillnad på vad folk säger att de gör och vad de faktiskt gör.

Jag har lärt mig att betrakta människor som i grunden ologiska varelser som kan bära motsättningar och paradoxer inom sig utan att för den skull explodera (fast ibland gör de just det).

Självklart färgar detta av sig på hur jag skriver. Men jag låtsas inte som om fiktionen är den sanna verkligheten. Inte heller är jag så inbilsk att jag tror att en berättelse jag skriver kan reformera hela kulturer och "bota" oss från fördomsfullhet.

Jag har mött, och möter, argumentet att om bara fiktionen "autentiskt" och "hänsynsfullt" skildrade människor som tidigare skildrats som stereotypiskt dåliga eller mindre värda, så kommer det att förbättra samhället och minoriteternas situation.

Jag skulle godta det, om jag fick ett klart svar på följande fråga: Vem avgör vad som är "autentiskt" mänskligt?

Är de som skriver fiktioner fria att själva klura ut vad som är "relevant" att skildra hos människor... eller måste de följa normer fastsatta av andra
Jag är på min vakt mot att "normkritik" blir till nya normer som underförstått ska följas, och att författare ska bli utsatta för moraliska fördömanden och påtryckningar av kommittéer, jurymedlemmar och granskningsnämnder. Det är ett kort steg från att "skriva med hänsyn" till att vara rädd för att skriva över huvud taget.

Men det finns inte censur i Skandinavien, säger ni.
OK, men det var faktiskt inte alls länge sen vi hade censur av film, böcker och andra media. Så sent som 1980 ropades det på censur och förbud mot våldsamma videofilmer. Dataspel och serietidningar fick skulden för samhällets problem.

På en mer "högkulturell" nivå fick författare som Agnar Mykle och Jens Bjørneboe betala ett högt pris för att våga kränka sin tids normer för vad man borde skriva om. Men deras genombrott banade väg för den yttrandefrihet vi nu tar för given -- och som i sin tur har gett många minoriteter större frihet att skildra sig själva utan rädsla.

Och mitt älsklingsexempel: Monty Python-filmen LIFE OF BRIAN förbjöds i Norge för att den ansågs kränka kristendomen. Je suis Brian.

(Yttrandefrihetens baksida är förstås att det finns provokatörer -- ingen nämnd och ingen glömd -- som älskar moraltanter för att det ger dem någon att reta upp, så att provokatörerna får posera som yttrandefrihetens martyrer. I en pardans måste det finnas två som dansar.)


Varför finns det då så mycket sexism och rasism i fiktionen? En förklaring jag fått höra går ut på att samhället är korrupt, skapar och håller fördomsfull propaganda vid liv, att syftet är att profitera på fördomar, och att detta är ett effektivt -- till och med fulländat -- förtryckarsystem.

Tillämpat på fiktioner som böcker, serietidningar, TV-serier, filmer etc. låter det enkelt: X är bossen. X hittar på historier om att Y -- som inte kan försvara sig -- är elak, så att X tjänar pengar på att sälja de historierna till andra som vill hålla Y nere.

Faktiskt finns det nu en hel bransch som tjänar pengar på att fabricera "fake news" och hatpropaganda mot minoriteter -- men skillnaden är att dessa skurkar presenterar sina fiktioner som "fakta". Om en historia däremot klart och tydligt presenteras som påhittad, är det inte samma sak och får inte samma effekt. 

Som ett alternativ till teorin om att samhället systematiskt sprider stereotyper för att trycka ner de svaga grupperna, vad sägs om följande subversiva lilla hypotes om stereotypernas upphov:

Berättelserna som genomsyrar våra kulturer innehåller verkligen många generaliseringar om grupper och kategorier av människor. Utan tvekan är det så. En del av dem är religiösa myter som hela kulturer upphöjt till helig sanning (jag tänker på t.ex. myten om Adam och Eva).

Upphovet till generaliseringarna och stereotyperna är dock inte någon genialisk ond plan för att förtrycka människor, men en underliggande existentiell skräck för oss själva.

Vårt eget inre avgrundsdjup, motsägelserna som finns i varenda människa, skrämmer så att säga skiten ur oss. Titta alltför länge i spegeln och något obehagligt kommer fram. (Varför tror ni att det görs så många skräckfilmer där monstret dyker upp i en spegel? Det är konstens försök att säga oss något.)

Vi vill egentligen inte höra berättelser om hur konstiga vi är -- allt det irrationella, det obegripliga, hur många motstridiga tankar vi har -- eller hur våra skröpliga kroppar ständigt sätter käppar i hjulet för våra storvulna önskedrömmar.

Därför hittar vi på historier och myter som överförenklar människan, för att de verkar begripliga och acceptabla. (Acceptabla för alla parter, inte bara en förtryckande "elit".)

Fördomar och stereotyper -- vi säger att den och den "gruppen" besitter de dåliga egenskaper som finns i alla, överallt, men vi inte vill kännas vid -- är i grunden samma problem: skräcken för att verkligen se oss skildrade som vi är.

Berättelserna som vi hittar på och numera kallar "realism" och "autentiska" är också de ett slags serietidningsversion av hurdana människor är. Vår tids myter. Allt för att slippa titta i spegeln för länge.

Föreställningen att vi kan ta bort verklighetens dåliga tankar och handlingar genom att ta bort det "dåliga" i konsten och litteraturen hänger ihop med föreställningen att allt vi gör och tänker har en yttre orsak -- utanför oss själva.

Vi insisterar på att vi är (eller borde vara) helt och hållet rationella varelser. Eftersom vi innerst inne vet att det inte är så, kräver vi ängsligt att andra ska ge oss "bekräftelse"... särskilt genom att berätta historier där vi kan "identifiera" oss med ädla, okomplicerade karaktärer som inte finns.

Alla primitiva folk ser så på världen. Det onda är en förbannelse som någon annan kastat på en.

Men om det var så, skulle följande situation vara helt oacceptabel:
-----------------------------------------------------

TANKEN PÅ PERRONGEN

Du står på perrongen och väntar på tåget. 

Du tittar på en person som står bredvid dig... och plötsligt grips du av en impuls: "Tänk om jag knuffar den där personen ned på spåret. Ja... jag knuffar helt enkelt den där äckliga, vidriga personen framför tåget."

Varför kom den tanken? Det finns ingen omedelbar förklaring. "Det är FEL att tänka så", manar ditt samvete. Och fiktionen är inte till någon tröst alls, för i berättelserna är det bara skurkar och galningar som hatar främmande människor utan någon vettig anledning.

Du är väl ingen galning heller? Det kanske bara är tvångstankar orsakade av utmattning. Eller fördomar mot den andre personen? Det kanske är samhällets fel! Som matar dig med fördomar och hat mot andra. För att skydda ditt ego tänker du på andra, dåliga människor som går runt och hatar andra utan anledning.  

Puh! Det hjälpte. Den oresonliga impulsen dör bort; din självkänsla är räddad. Du kan tryggt kliva på tåget utan att knuffa den där vilt främmande personen ned på spåret. 
--------------------------------------

Fast... vem vet vilka tankar som alla de andra personerna på perrongen hade? Någon sällsynt gång blir ju någon knuffad...

Hade du blivit förnärmad om huvudpersonen i ovanstående anekdot hade beskrivits som "vit" eller "svart" (vad nu det innebär) eller burit en "Krossa rasismen"-slogan på kläderna?

Det hade varit enklare och mindre hotande om huvudpersonen i berättelsen varit en högerextremist. En riktigt bleknost och blond en. Det tycker jag med. Så slipper vi tänka att vi vanliga, hyggliga, rättänkande människor ens skulle kunna komma på tanken på att knuffa någon framför tåget.

Jag provocerar här för att understryka en viktig punkt: "Positiva" mallar är också stereotyper. Se människan! Inte etiketten. Om du menar att alla minoriteter SKA skildras som felfria, säger du underförstått till minoriteter: Antingen är du felfri, eller så erkänner jag inte ditt människovärde. Ingen kan leva upp till en idealbild. (Väljer vi våra vänner efter hur perfekta de är?)

Fast... kanske är kraven på "inkludering" och "normkritik" bara en ny variant av ett gammalt historiskt mönster. Med jämna mellanrum kommer ropen på att rensa ut de gamla stereotyperna och skapa den "autentiska" realismen. Det har hänt förr. En helt naturlig förnyelseprocess.

Så varför skulle den nya "äktheten" vara mer "äkta" än de gamla som kommit och gått? Kommer framtida generationer att fördöma de stereotyper vi inte var medvetna om att vi använde när vi trodde vi var "upplysta"? Säkert. Get over it.

För all del, inkludera alla -- men är det fel att också se människor som individer?
Om verklighetens människor är konstiga, motsägelsefulla och inte passar in i mallar, så ska väl påhittade karaktärer och historier också få vara det.

Så ge mig en osympatisk rom som också hjälper gamla tanter över gatan, en nynazistisk transvestit som sjunger Zara Leander-karaoke, en socialarbetare som slår sina barn, ge mig karaktärer som inte passar in i mallen... för mallen är bara en illusion.

Fiktionen kan hjälpa oss att se oss som vi är... och lära oss att inte döma varandra eller oss själva så hårt för att vi inte är perfekta. Det är bekräftelse.

Monday, April 03, 2017

Skräckföljetongen "Natural Enemy" fortsätter....


Skräcknovellen "Natural Enemy" -- som nu finns att läsa som följetong på Wattpad -- fortsätter med Del II, där detektiven Innis Garris möter en gammal dam som äger väldigt, väldigt många katter... underliga katter.

Denna långa skräckis ingår i novellsamlingen PRECINCT 20: Dead Strange, som jag planerar att ge ut som bok när den är komplett.

Fortsättning följer...

Thursday, March 30, 2017

Ny skräckföljetong på Wattpad: "Natural Enemy"


Det har kommit rapporter de sista åren om att vilda djur som bor i våra storstäder har blivit så hemmastadda att de ibland attackerar människor. 

Denna kusliga trend inspirerade mig att skriva skräcknovellen "Natural Enemy" -- som nu finns att läsa som följetong på Wattpad.

Denna långa skräckis ingår i novellsamlingen PRECINCT 20: Dead Strange, som jag planerar att ge ut som bok när den är komplett.

Önskar er en dödstrevlig läsning...

Sunday, March 26, 2017

Möt mig på Kontur 2017 (Uppsala 26-28 maj)

I Uppsala den 26-28 maj pågår Kontur 2017, kongressen för folk som är intresserade av science fiction -- företrädesvis litterär sådan.

Efter att jag tidigare besökt SF-kongressen Fantastika i Stockholm år 2016, samt SteamCon och ConGräs i Göteborg, har jag köpt inträde till Kontur och ska närvara där.

Hedersgäst på Kontur är den amerikanska författaren Kameron Hurley.

Jag ska vara med på bokbordet och sälja en del av mina böcker, t.ex. MONSTER I MASSOR, och den nya boken STADEN UNDER JORDEN som jag illustrerat åt KG Johansson.

Det är möjligt att jag också deltar på andra programpunkter (se kongressens officiella program).

Så, alltså, vi ses på Kontur...?

(P.S.: Jag planerar också att närvara på den stora Bokmässan i Göteborg i höst -- denna gång med monter som jag delar med andra SF-författare... mer om detta senare!)

Thursday, March 23, 2017

STADEN UNDER JORDEN -- ny illustrerad barnbok -- kommer i april 2017

Nu har jag fått klartecken från Wela Förlag
i april 2017 kommer STADEN UNDER JORDEN ut som tryckt bok och e-bok.

KG Johansson (en av Sveriges bästa aktiva SF-författare, kanske den bäste svenske SF-författaren idag) skrev texten, och jag gjorde illustrationerna -- mer än 40 stycken bilder!

Detta är en Lättläst barnbok som lämpar sig för åldrarna 9-12 år. 
Handlingen är en spännande science fiction-berättelse om två barn som... tja, titeln och omslaget avslöjar en del.

Mer information om STADEN UNDER JORDEN kommer på denna blogg, och på förlagets sajt www.welaforlag.se .

Wednesday, March 22, 2017

Det hemliga projektet färdigt...


Äntligen har jag gjort klart alla illustrationerna till det hemliga projektet -- det tog lite längre tid än jag trott.

Mer information kommer snart... då får ni veta vad projektet heter och när det blir offentligt.

Monday, March 20, 2017

Ny skräcknovell på Wattpad: "The Last Weblog of Jonathan Lippincott"

För en del år sedan var det vanligt med Internet-spam som var skriven på en obegriplig rotvälska.
Detta märkliga fenomen inspirerade mig att skriva skräcknovellen "The Last Weblog of Jonathan Lippincott" -- som nu finns att läsa på Wattpad.

Denna lilla skräckis ingår i novellsamlingen PRECINCT 20: Dead Strange, som jag planerar att ge ut som bok när den är komplett.

Trevlig läsning...

Sunday, March 19, 2017

Ännu en smygtitt på hemligt projekt...

Till det topphemliga projektet jag nämnt tidigare har jag ritat många illustrationer... och här är ännu ett litet smakprov:
I en nära framtid ska det avslöjas vad detta är...

Tuesday, March 14, 2017

Smygtitt på hemligt projekt...

Jag har inte skrivit så mycket på den här bloggen på sistone, för att jag haft fullt upp med ett topphemligt projekt... och här kommer ytterligare en smygtitt:

Mer får jag inte visa -- ännu!

Friday, March 10, 2017

BOKUS rear DARC AGES-trilogin! 50% rabatt på eböcker!


Bokhandeln BOKUS har just nu reapris på EBOK-upplagan av min trilogi DARC AGES - De mörka tidevarven. Passa på nu medan rean varar!


1. Uppvaknandet

E-bok, Svenska, 2016-03-14, ISBN 9789187711701
39 kr


2. Ödemarkens barn

E-bok, Svenska, 2016-03-14, ISBN 9789187711718
39 kr


3. Slaget om framtiden

E-bok, Svenska, 2016-03-14, ISBN 9789187711725
39 kr

---------------
Den tryckta versionen av trilogin är just nu billigast på Adlibris:

1. Uppvaknandet


häftad, 2016, Svenska, ISBN 9789187711619
116 kr

2. Ödemarkens barn


häftad, 2016, Svenska, ISBN 9789187711626

128 kr

3. Slaget om framtiden


häftad, 2016, Svenska, ISBN 9789187711633

128 kr
-----------------
Är böckerna bra? Några tycker det -- bl.a. dessa bokbloggare och recensenter:

"Boken är lättläst och jättetrevlig."


"För att vara flera kategorier jag normalt inte brukar finna intressanta så var den väldigt underhållande." (Betyg: 4 av 5 stjärnor)
-Bokbacon



"Späckad med alla möjliga sorters händelser. Små, stora, dystra, ljusa, kärleksfulla och cyniska. Alla väldigt välskrivna."

"Jag är hård när jag ger den en nia."
-Boker Bokblogg

"Det här var något helt nytt för mig och jag tycker det är kul att prova att läsa nya genrer, man kan ju hitta guldkorn! Uppvaknandet är en lättläst och spännande roman."
-Emmas Krypin

"Jag blev mycket positivt överraskad av den höga kvalitén på romanen och trots att det är en e-bok - jag föredrar vanliga böcker - så satt jag som fastklistrad, helt borta i en annan värld."
-Bokfjanten.blogg.se

"Den var fylld av äventyr och författaren hade en bred fantasi som gjorde att allt ändå kändes möjligt. Det var intressant att få komma in i en värld som var fylld av både Sci-fi och Fantasy."
-Marwez Bokblogg

"Aldrig läst något sådant förut! :)" (Betyg: 4 av 5 stjärnor)
-Pal & Pepsi, Goodreads

"There was a constant hilarity in both the way the world worked, the presentation of the characters, and what they said. That alone is reason for me to recommend the trilogy of Darc Ages. The story is absurd in so many ways, but it works! "
-BooksOfDoom

"Det är riktigt spännande och intressant att läsa Uppvaknandet och jag kommer absolut att läsa de andra delarna! Rekommenderas!"
-Bokskåpet  

Vill du veta mer om DARC AGES, besök den officiella sajten

(I en tidigare blogpost stod det felaktigt att Adlibris reade pocketupplagan -- detta var ett missförstånd. Beklagar.)

Ny artikel kommer... snart...

Update: Jag ligger efter med den löpande essän om skrivandets hantverk, men jobbar på Del 6... som kommer snart.

Under tiden, ta en titt på tidigare delar:
 

Thursday, March 09, 2017

"Welcome to Dystopia": Författarkväll om politiska dystopier


På tisdagkvällen den 7 mars höll jag ett föredrag med diskussion för studenternas science fiction-förening Aniara, på Oslo Universitet.

Temat var "Author Evening: A. R. Yngve on Political Dystopias":

"Author A. R. Yngve, creator of the adventure epic DARC AGES (http://darcages.com/) shares his thoughts and ideas on political dystopias. Join us for an interesting talk about a very interesting, and ever too relevant, topic."

Vi hade en lång och stimulerande debatt till efter klockan nio. Stort tack till Tonje Andersen och Bodhisattva Chattopadhyay som bjöd in mig, arrangerade kvällen och fick så många att komma dit! :-)

Mycket intressant sades -- bl.a. nämndes uppsvinget för dystopisk litteratur på arabiska efter "The Arab Spring" -- och vi dryftade varför det publicerats så många dystopier för unga läsare på sistone. 

Nedan följer ett par utdrag ur mina föredragsanteckningar (allt var på engelska, eftersom det kom studenter från flera land):

--------------  
A man builds a time machine and travels 100 years into the future. 

He is welcomed by a friendly woman who takes him on a tour of the city. It seems there is no war, there’s peace and quiet on the streets, the cops don’t have guns because no one has guns, people seem to be happy and well-fed, no one seems to be oppressed, the environment is fine...
 

Of course the time traveler has to ask the woman: ”What’s your secret? How did you make this paradise come true?”
 

The woman says: ”First, we banned all violent people. Then we banned all lawyers. Then we banned all politicians. Then we banned all liars. Then we banned all ugly people. Then we banned all jealous people. Then we banned all greedy people.”
 

The time traveler asks: ”So how many people live here, really?”
 

The woman looks around for a minute, and replies: ”Twelve... or fourteen. But we’re talking about banning people who are good at counting!”
----

There’s a difference though between a real dystopian society, such as the Soviet Union or Nazi Germany, and a fictional one. The fictional bad societies tend to suffer from what I call the ”Perfectly Wrong” Paradox.

For example, take a movie most of you have seen, Terry Gilliam’s BRAZIL, or a novel like George Orwell’s 1984, which I assume most you have read (or should read). Both are extremely well crafted, both are sort of based in the present era, and both dystopias seem to work on similar assumptions:

In both BRAZIL and 1984, we are shown a society which is deeply dysfunctional, insanely bureaucratic, things are breaking down, any individuality is crushed, no one feels safe except those who are too brainwashed or too stupid to realize that they are slaves... 


...while AT THE SAME TIME the oppressive state runs smoothly, it never fails to crush the citizens, no one ever escapes the system, no one in charge ever questions the meaning of all the oppression, torture and murdering...

You get a feeling that these worlds are controlled by evil geniuses, or demons. And a perfectly evil character that never makes a mistake is the least believable character of all. Trust me as a guy who makes shit up – such a person cannot exist. Hitler, Mao, Stalin – they all failed. The Soviet Union broke up. Big Brother is flesh and blood, and he dies.

In a sense, the worlds of BRAZIL and 1984 are too perfect AND too dysfuctional in ways that should be mutually exclusive. That’s the ”perfectly wrong” paradox.

------

Monday, March 06, 2017

Wattpad-följetongen fortsätter...

Min Wattpad-följetong "PRECINCT 20: DEAD STRANGE" har nyligen uppdaterats.

Historierna som ingår -- och det kommer många fler -- är "Sniper, Viper...", "Godsmack" och "Killed in the Ratings".

Läs dem HÄR.

Smygtitt på hemligt projekt...

Här kommer ännu en smygtitt på ett hemligt pågående projekt... stort hysch-hysch...

Sunday, February 26, 2017

Bloggen Mest Lenas Godsaker recenserar "DARC AGES - De mörka tidevarven"

Bokbloggen Mest Lenas Godsaker har recenserat "DARC AGES - De mörka tidevarven".

Citat:
Boken är lättläst och jättetrevlig. Gillar huvudkaraktären och tycker att det är spännande att följa vad han råkar ut för efter han vaknar upp ur sin långa sömn. 

Bokserien DARC AGES - De mörka tidevarven finns att låna på bibliotek som e-bok och pocket.

Wednesday, February 22, 2017

Smygtitt på hemligt projekt...

Smygtitt på hemligt projekt... får inte säga mer just nu...hysch-hysch...

Monday, February 13, 2017

En bild till Valentins Dag...

Spoiler alert:
Den här illustrationen, hämtad från min bokserie DARC AGES - De mörka tidevarven, visar ett framtida bröllop som förrättas i fyra religioner på en gång (inkluderat religioner som inte finns ännu!).
Önskar er alla en lycklig Valentins Dag!

Här kan du låna min barnbok MONSTER I MASSOR

Min tredje illustrerade sagobok för barn (efter SAGOPYJAMASEN och HUNDRA TUSEN PIRATER) kom ut i november 2016: MONSTER I MASSOR.

Min lille son hjälpte till att göra boken! Han brukar rita monsterbilder, så idén till en hel bok med monster kom från honom.
Han kom med flera förslag till monster, och ritade bilder som inspirerade mina egna teckningar -- särskilt rymdmonstren i en saga som han var med på att skriva.

Sagorna i boken heter:
"Skafferi-monstret" 
"Monstret som ville vara vackrast av alla"
"Sagan om det röda monstret"
"Pengamonstret"
"Det söta lilla monstret"
"Det osynliga monstret"
"Monster-invasion från rymden"
"Tjatmonstret"
"Den stora monsterjakten"

BTJ (tidigare Bibliotekstjänst) gav MONSTER I MASSOR beröm:

"Det märks verkligen att författaren A. R. Yngve också är tecknare till professionen! Sammanfattningsvis en trevlig liten sagobok, där vissa av berättelserna är små pärlor."
- John Karlsson, BTJ-häftet nr 4, 2017

Den tryckta utgåvan av MONSTER I MASSOR finns i skrivande stund på åtminstone 35 bibliotek:

Bodens stadsbibliotek
Haparanda stadsbibliotek
Kiruna stadsbibliotek
Luleå stadsbibliotek
Överkalix kommunbibliotek
Umeå stadsbibliotek 

Nordanstigs kommunbibliotek
Eda kommunbibliotek
Edsbyns bibliotek
Gävle stadsbibliotek
Hudiksvalls bibliotek
Kils bibliotek
Karlstads stadsbibliotek
Katrineholms bibliotek
Karlskoga Bibliotek
Munkfors bibliotek
Säffle bibliotek
Sandvikens kommun, Folkbiblioteket
Söderhamns stadsbibliotek

Västerås stadsbibliotek
Nyköpings stadsbibliotek
Oxelösunds bibliotek
Linköpings
stadsbibliotek

Alingsås bibliotek
Borås stadsbibliotek
Stadsbiblioteket Göteborg
Lundby bibliotek
Torslanda bibliotek
Tuve bibliotek
Orusts kommunbibliotek
Kungälvs stadsbibliotek
Biblioteken i Mölndal
Ale bibliotek
Trollhättans Stadsbibliotek
Uddevalla stadsbibliotek

Hylte folkbibliotek
Malmö stadsbibliotek
Nässjö stadsbibliotek

E-bokversionen av MONSTER I MASSOR finns på följande bibliotek (OBS! Listan är inte komplett):

Årebiblioteken
Härjedalens bibliotek
Umeå stadsbibliotek

HelGebiblioteken (Gävleborgs län)
Katrineholms bibliotek
Karlskoga Bibliotek

Elib.se
Stockholms stadsbibliotek
Nyköpings stadsbibliotek
Oxelösunds bibliotek
Alingsås bibliotek
Borås stadsbibliotek
Högskolan i Borås
Lerums bibliotek
Härryda folkbibliotek
Mölnlycke bibliotek
Trollhättans Stadsbibliotek

Gnosjö bibliotek
Habo bibliotek
Halmstads stadsbibliotek
Lessebo kommunbibliotek
Malmö stadsbibliotek
Nässjö stadsbibliotek

Thursday, February 09, 2017

Det kom ett diplom i posten...

... från Club Cosmos:
OK, så jag vann inte, men det är kul att få diplom ändå... :-)
(Mitt bidrag till novelltävlingen ska jag publicera senare.)

Vinnarna i tävlingen är:
1:a plats — Den stora nysningen av Fredrik Andersson

2:a plats — Olori av Marcus Olausson
3:e plats — Novemberros av Sara Swärd

(Dessa noveller kommer att publiceras i Brev från Cosmos. Grattis, alla tre!)

Wednesday, February 08, 2017

Om att använda "Thä Såschal Nättwörk"...

Alla som skriver -- eller är kreativa i allmänhet -- kan använda tillgängliga sociala media som plattformar för att få PR och uppmärksamhet.

I tillägg till Blogger och Facebook har jag börjat använda Wattpad, Twitter, Pinterest och Patreon som verktyg för att nå nya (och gamla) läsare.

Jag borde väl inte föreläsa om bruk av sociala media, eftersom jag är så oerfaren själv... men ett par små enkla råd om du själv ska använda dem som PR-verktyg:

- Ha något att visa upp. Det behöver inte vara stort, bara det är intressant -- ett kort citat ur din bok, en omslagsbild, en illustration, ett recensionscitat. Och posta regelbundet.

- Fokusera på målet. Det är lätt att börja prata om allt möjligt, men om målet är att rikta uppmärksamhet mot t.ex. dina böcker, håll det i minnet.

- Undvik att hamna i bråk. Försök helst hålla en lättsam, trevlig ton. Kom ihåg att det du skriver kan tas ur sitt sammanhang och missförstås.

- Humor är (i allmänhet) bra. Folk delar skojiga saker... MEN skoja helst inte "på andras bekostnad". Se punkten "Undvik att hamna i bråk".

- Dela INTE något som är för privat eller obehagligt. Kom ihåg att t.ex. på Twitter kan vem som helst se vad du skriver -- familj, vänner, släkt, arbetskamrater, chefen, statsministern, Donald Trump.

- Sätt en bestämd personlig gräns för hur mycket tid du ska ägna åt sociala media. De ska inte stjäla för mycket av din tid som skulle ha gått åt till att skriva...

Monday, February 06, 2017

Läs mina noveller på Wattpad!

Jag har äntligen startat mitt eget Wattpad-konto, där du kan läsa mina berättelser i följetongsform.

Klicka HÄR för att läsa.

Den första följetongen som jag publicerar på Wattpad, långnovellen "Sniper, Viper..." handlar om en polis som jagar en mystisk krypskytt...

Saturday, February 04, 2017

Skrivtips: "Flippa" dina karaktärer!

Det pågår en debatt om huruvuda litteratur skildrar män och kvinnor så som de faktiskt är, eller om den mest använder stereotyper om hurdana män och kvinnor (eller andra könskategorier) "är".

Den debatten kommer nog alltid att finnas, och jag vill inte ge mig in på den. Skriv helst det du själv vill. Häng inte upp dig på vad som är "inne" just nu. (Du började skriva för att uttrycka dig själv, hoppas jag? Fortsätt med det!)

Fast... Det är gott hantverk att inte falla tillbaka på urmossiga stereotyper och klichéer. Om du t.ex. skildrar en karaktär och bara beskriver hur denna person ser ut, och tror att det är karaktärsskildring, har du bara beskrivit din fixering vid skönhet som det "viktiga" med karaktären.

(Det finns en massa olika förklaringar till att blanda ihop yttre skönhet med inre psykologi, men de har jag inte tid att gå in på här. Den enklaste förklaringen är att författaren är för lat för att beskriva karaktärer ordentligt.)

Bokbloggen Bokhuset gav mig ett bra och kul skrivtips om hur man lätt kan kvalitetstesta en litterär text: Byt kön på karaktären.

Om texten då plötsligt verkar larvig och krystad, eller rentav slipprig och obehaglig, så behöver den kanske skrivas om. Bokhuset tog ett utdrag ur en svensk deckare och bytte ut "hon" mot "han":

Han har själv gjort entré och står mitt i det flödande strålkastarljuset. Men jag glömde klä på mig, tänker han med ett snett leende. Han står kvar några sekunder och betraktar sin nakna kropp. Den är dramatiskt ljussatt och i avspeglingen ser han smalare ut än han är på riktigt.

(Det blir ännu pinsammare.)

Självklart kan folk uppföra sig lite hur som helst i sitt privatliv... och själv gillar jag fiktiva karaktärer som är lite udda och "excentriska"... men ska du skildra det i en litterär text, blir texten bättre om du resonerar "Så här beter sig just den här kvinnan/mannen i den här situationen"... inte "Så här beter sig en typisk man/kvinna i den här situationen"... eller ännu värre: "Så här vill jag att den här typiska mannen/kvinnan ska bete sig medan jag står och smygtittar, he-he!" 

Det handlar inte om moral. Om du ska skriva slipprigt, är det ingen som har rätt att hejda dig -- men då ska du vara medveten om vad du håller på med. Annars är texten bara slarvigt skriven. 

Testa själv att "flippa kön" på karaktärerna i en bok du läser!

Thursday, February 02, 2017

Smakprov ur min barnbok MONSTER I MASSOR...

Här kommer ett kort utdrag ur min senaste illustrerade barnbok, MONSTER I MASSOR:
------------------------------------

INLEDNING
Har du varit i monstrens land nån gång? Kanske när du drömmer om natten, eller när fantasin flyger fritt. Monsterland ligger nämligen så nära OCH så långt bort att människor aldrig, aldrig kan resa dit på riktigt.

Men... ibland lyckas ett och annat monster slinka in i vår värld. Dom kan dyka upp i den allra mörkaste delen av skogen... eller längst in i en mörk källare... eller i en övergiven mörk gränd... eller långt ute i rymden.
Så här ser ett typiskt monster ut:

Så fort ett typiskt monster lyckats ta sej in i verkligheten, börjar det leta efter människor att skrämma, eller ännu hellre äta upp. Monster äter helst barn... men inte väldigt tjocka barn, för även monster vet att för mycket fet mat är dåligt för hälsan.

Vanliga monster gillar INTE att läsa böcker. I ett vetenskapligt experiment placerades ett monster i ett rum tillsammans med några böcker, och en forskare försökte uppmuntra det att börja läsa. Monstret åt upp böckerna – och forskaren.

Eftersom dom flesta monster inte tycker om att läsa, och jämt går hungriga, är det väldigt svårt för dom att passa in i människornas värld.

Viktigast att veta är detta: Monster följer inte regler. Om du tror att du har koll på monster, och tror att ”alla monster gör si och så”, tar du fel. Dom kan göra det du minst av allt väntar dej.
---------------------------
Boken MONSTER I MASSOR, med massor av monstriga sagor (och bilder!) finns att låna på bibliotek och säljes på Bokus.



"Det märks verkligen att författaren A. R. Yngve också är tecknare till professionen! Sammanfattningsvis en trevlig liten sagobok, där vissa av berättelserna är små pärlor."
- John Karlsson, BTJ-häftet nr 4, 2017