Wattpad

Tuesday, May 24, 2016

Den svåraste frågan: "Vad handlar din bok om?"

Den fråga jag tycker är allra svårast att besvara om de flesta böcker jag skrivit är:
"Vad handlar den om?"

Inte för att jag har något att dölja... men för att det så sällan finns ett enkelt svar. För att jag nästan alltid försöker skriva om flera teman på en gång. 

DARC AGES - De mörka tidevarven, till exempel, har flera olika löpande teman eller "röda trådar"... som jag inte bör avslöja för mycket om... men som flera recensenter redan har påpekat.

Om man bara svarar "den handlar om riddare i framtiden" eller "den handlar om en man som fryser ner sig och blir upptinad" så missar svaret så mycket annat som berättelsen försöker ta upp.
 (Denna komplexitet gjorde det väldigt knepigt att utforma omslaget till första delen -- jag ville till varje pris undvika att skapa förutfattade meningar hos nya läsare.)


Jag har också den här fixa idén om att fiktion ska påverka läsaren på flera nivåer -- kanske är den inspirerad av klassisk psykoanalytisk teori:
 
Nivå 1: "Handlingen" i dess ytligaste bemärkelse -- den delen av berättelsen som kan sammanfattas med "Först-händer-det-och-sen-det..."

Nivå 2: Karaktärerna -- vad som pågår i karaktärernas tankar, hur deras inre liv och yttre liv hänger ihop och påverkar varandra.

Nivå 3: "Tematisk" nivå -- hur berättelsen refererar till andra liknande historier och till frågeställningar, kanske med anknytning till idéhistoria och filosofi.

Nivå 4: "Ironisk" nivå -- hur den totala summan av alla skeenden i berättelsen, när man ser dem som en helhet, belyser en eller flera sidor av verkligheten och/eller "det mänskliga tillståndet"... och en ironisk "aha"-effekt uppstår.

Nivå 5: "Mytisk" nivå -- hur berättelsen följer mytologiska mönster som finns i alla kulturer och tider.

Nivå 6: "Omedveten" nivå -- hur berättelsens innehåll "smyger" in i läsarens hjärna och "planterar" idéer eller tankar som har en långvarig effekt efter att läsningen är avslutad.

Nivå 7: "Drömnivå" -- det som skräckhistorier gör med folk -- helt enkelt gör dem skrämda, förundrade och oroade utan att de rationellt kan förklara varför.

Nivå 8:  "Musikalisk" nivå -- hur ordens ljud, rytm och melodi påverkar läsaren lika direkt som musik gör.

Nivå 9: Själva textens grundläggande struktur -- d.v.s. hur valet av ord och grammatisk struktur underlättar (eller försvårar!) läsprocessen.

Nivå 10: HEMLIGSTÄMPLAD AV HÄNSYN TILL RIKETS SÄKERHET.


Vad spelar då dessa "nivåer" av läsning för roll för läsaren? 
Tja, läsarna själva kommer inte att tänka så mycket på det -- ämnet är intressant mest för dem som skriver. Du kan köra en bil utan att hela tiden behöva tänka på hur motorn och delarna fungerar -- men så fort bilen krånglar, blir du medveten om vad som inte fungerar...

Ju fler nivåer din berättelse "fungerar" på, desto större intryck gör den på läsaren.

Ta till exempel Nivå 2: Karaktärer. Om de inte funkar, blir de flesta läsare väldigt irriterade. De VILL kunna identifiera sig med och/eller engagera sig i en fiktiv huvudperson, och om huvudpersonen verkar vara gjord av papp känner sig läsaren snart lurad och ger upp.

Effekten av Nivå 9: Själva textens grundläggande struktur hänger till större del på läsaren själv -- om läsarens ordförråd är litet eller läsaren har begränsade läskunskaper, kommer en text full av "svåra" ord och långa, komplexa meningar att förvirra henne.
(Exempel: Du ber en sjuåring läsa Shakespeares Hamlet. Vad tror du sjuåringen får ut av det?)

Det är lätt att se att Nivå 1, 2 och 9 är väldigt viktiga... men hur ofta tänker författare på att prosa faktiskt är besläktad med sång (Nivå 8)? Eller att läsaren inte är medveten om allt som texten gör med hennes hjärna (Nivå 6), och är öppen för ganska omfattande psykologisk manipulation?

Det kan uppstå en konflikt mellan författarens text och vad läsaren "vill" uppfatta i den. Läsaren kan upptäcka budskap som författaren omedvetet (??) lagt in "mellan raderna" (mycket vanligt i dåligt skriven prosa) -- men också, liksom med ett Rorschach-test, kan läsaren ibland "projicera" budskap som inte alls finns i texten.
 
Men alltså... "Vad handlar din bok om?" Vad ska du, författaren, svara på det? Några alternativ:

A) Vinkla svaret efter vad du tror den som frågar vill höra. Vill du att folk ska läsa dina alster eller inte?

B) Begränsa svaret till Nivå 1 och 2. Alltför djuplodande svar kanske skrämmer bort läsaren eller får dig verka som en manipulerande typ. (Och än sen? Läsare vill för det mesta bli manipulerade till att känna vissa känslor -- precis som folk åker berg-och-dalbana för att de vill att det ska kittla i maggropen. Utnyttja det.)

C) Var flummig och undvikande: "Texten är som ett membran -- dess gensvar beror på vilka vibrationer du själv utsänder." (Säg det med skådespelarröst och en outgrundlig min.)

D) Svara inte. Det är nog enklast.


No comments: