Mitt besök på SteamCon 2016...

Först, ett stort tack till föreningen Steampunk Götheborg för att de bjöd in mig till kongressen och lät mig delta i basarens bokbord och paneldebatten om film!

Som en liten gengåva donerade jag "B-1888" till föreningen. (Den är byggd av en RoboMop-kula; "nitarna" är målade rhinestones, och hatten kommer från påskpynt.)

Här följer några foton från lördagen den 5:e november (jag hann bara närvara den dagen -- men jag hoppas kunna vara med igen nästa gång.)

SteamCon tog plats i gamla Schillerska Gymnasiet nära Haga. Basaren (i gympasalen) var öppen för allmänheten, och massor av steampunkare kom dit för att beundra andras kreativitet och visa upp sin egen. (Jag tog inte ett foto av tjejen som hade en fantastisk mekanisk fågel på skuldran, men säkert har andra gjort det...)

Denne laglöse figur, Steampunk Robin Hood, gjorde kongressen osäker i sällskap med sin kumpan Marian.

En korrupt sheriff mutades med chokladpengar för att låtsas inte se de laglösas kampanj att värva folk till sitt rövarband.

Maria (till vänster) och Erika (till höger) hade rest långt för att komma till SteamCon.

Det jag generellt gillade bäst med steampunkarna var deras genuina kreativitet och estetiska lekfullhet med materialet -- det kändes lite som att besöka en fest arrangerad av ett konstnärskollektiv. Folk var genuint ute efter att Göra Sin Egen Grej, vilket jag alltid har haft stor respekt för.

Till och med insekter kan bli Steampunk-konst -- som i dessa EntoMechanic-figurer som Hanna Ågren (en av arrangörerna) gjorde och ställde ut.

(Klicka på bilden och zooma in för att läsa texten!)

Galna vetenskapare fanns det flera av på denna kongress. I dunkla rum pågick mystiska och säkert olagliga experiment...

(T.ex. fick jag och andra lära oss hur man kan göra fejksnö av pulvret som är gömt inne i engångsblöjor. Mad Science!)






Låt er inte luras av min troskyldiga min på bilden! Jag var på SteamCon i ett krasst och cyniskt syfte: Att sälja böcker. Populärast var sagoboken HUNDRA TUSEN PIRATER, som åtminstone innehöll litegrann steampunk. (B-1888s batteri strejkade, så jag fick inte den *%*#¤ roboten att rulla omkring på golvet som planerat.)

Jag delade bokbord med författarkollegan Marcus Olausson, (i Abraham Lincoln-hatt på fotot) spelförfattaren Gunnar Söderberg (i keps på fotot) och Professor Elemental (i tropikhjälm, som jag tyvärr inte hann prata med).

Hur reko är Marcus Olausson? Så här reko: En besökare ville köpa en av mina böcker, men kunde bara betala med Swish. Och där satt jag med min plånbok och min hopplöst föråldrade Nokia. Då bad Marcus kunden att Swisha betalningen till honom, och gav sedan beloppet till mig i kontanter.
 

Sandra Petojevic sålde massor av skojiga gamla ting på basaren. Av henne köpte jag ett fint litet smycke till min fru. Sandra köpte Darc Ages-trilogin av mig.
(Sandra är också tecknare -- kolla in hennes superba illustrationer i Brev Från Cosmos.)

Men så hade jag lovat att delta i panelen om Steampunk på film. Den pågick i Schillerskas mycket vackra f.d. kapell, och jag hade väldigt kul (fast jag larvade mig kanske lite väl mycket -- därom får besökarna döma).

Den mest spännande deltagaren i filmpanelen, Oskar Hejll, var faktiskt med om att arrangera en skräckshow för Lisebergs Halloween-special som pågick samma dag.
(På grund av det extremt dåliga vädret den lördagen, plus att jag skulle vara på SteamCon, missade jag och familjen årets sista chans att se Halloween-specialen. Men Oskar sa att skräckshowen kommer igen nästa år, så den tänker jag inte missa...)

Panelen verkade vara rätt enig om att en svensk Steampunk-film skulle kunna bli riktigt bra, om bara projektet fick kreativ frihet.
Jag framhävde hur eldsjälar som David Sandberg och andra har lyckats göra riktiga pärlor som Kung Fury och Iron Sky genom att jobba "utanför systemet" och därmed få större konstnärlig frihet. Ett liknande projekt styrt av media-etablissemanget skulle nog haft större budget, men hade inte blivit lika spännande (och man hade tvingats ha med Mikael Persbrandt...).

Hade gärna stannat längre, men... det gällde att komma hem innan stormen utanför blev värre. (Och då menar jag alltså vädret, inte den där andra kommande stormen....)

Så det blev en alltför, alltför tidig sorti. Tack för denna gång, vi ses nästa år... jag hade det faktiskt riktigt trevligt.
(Om det inte syns på fotot, är det bara för att jag är hopplös på att fotograferas.)