Kongressrapport: FANTASTIKA 2018 (15-17 juni)

Den 15-17 juni samlades över 300 människor i Dieselverkstaden i Sickla i Nacka, till science fiction- och fantasykongressen Fantastika 2018 (alias "SweCon 2018").

Där fick besökarna möta inbjudna författare (Ian Watson, Kij Johnson samt Mike och Linda Carey)... de mötte författare som också var besökare... författare mötte andra författare... kongresskommittén mötte alla men mötte lyckligtvis inte väggen... stämningen var märkbart avslappnad men inte alls slö.

Vädret den helgen var sagolikt vackert. Det var så vackert att en skog i närheten fattade eld av ren förtjusning och måste släckas från luften.

En annan möjlig delförklaring till kongressens avslappnade stämning kan ha varit ett nytt grepp: gästande författare behövde inte sitta vid sina bokbord hela tiden (som annars brukligt är). Kongresskommittén inrättade en "butik" där två personer i taget passade på alla böcker som såldes.

För mig personligen innebar det att jag kunde ta av mig försäljarhatten och koncentrera mig helt på att

1. Mingla
2. Vara med på programpunkter
3. Slappna av och sitta i solen
4. Delta i det "Dead Dog Party" som hölls efter kongressens officiella avslutning.

På tidigare kongressbesök brukade jag ha bråttom att hinna med tåg och bussar. Jag hann aldrig med några efterfester. Denna gång, eftersom jag också var på besök hos min faster som bor på gångavstånd från Sickla, kunde jag lugnt stanna i lokalen till klockan tio eller elva på kvällen. (Tre dagar i sträck, det ni!)

Min enda smolk i glädjebägaren var att eftersom jag inte satt vid ett bokbord så kunde jag inte sälja böcker, och sålde därför långt färre än annars.
(Om ni är intresserade av att köpa mina böcker så kan ni finna dem på Amazon och Bokus -- och de kan lånas på biblioteken.)

Låt oss bläddra lite bland mina foton från Fantastika 2018...

 

"Leave the Bronx. You are ordered to leave the Bronx!"

Detta till synes postapokalyptiska landskap är den före detta Slussen i Stockholm.
När jag kom upp från Stockholms Central efter att ha klivit av tåget från Oslo möttes jag av enorma gropar i landskapet där tunnlar och vägnät revs upp och grävdes ut.

Ta en ordentlig titt på detta sömniga villaområde i Nacka, bara en kort T-banefärd från centrala Stockholm. Där bor min faster, eller rättare sagt bor än så länge, för hon håller på att flytta till Dalarna. Nacka håller just nu på att byggas om med höghus och nya masskommunikationer, så det är oklart hur länge dessa småhus står kvar... Här sov jag över under mitt besök på Fantastika 2018.

På fredagen infann jag mig i Dieselverkstaden, och i kongresslobbyn fick jag min "badge"... plus en liten minneslapp för att hjälpa mig finna rätt plats och tid för de paneler jag skulle medverka i.
Fiffigt!

"Om du hittar denna bortkomna författare, återlämna honom till..."

Det finns en del kul arkitektur i lokalen, bl.a. den gigantiska glödlampan i mitten.
Men den mest fascinerande delen av själva byggnaden var de dubbla speglarna i hissen...

Rene Magrittes surrealistiska tavla "Ceci n'est pas un nerd"

På den här bilden från Bokshop-rummet (en trappa upp, gå runt förvaringsskåpen eller förbi toaletterna, andra dörren till vänster runt hörnet) ser ni författarna A. R. Yngve, Frida Hallberg, Ewa Broberg och Sten Rosendahl. Det fanns MÅNGA boktitlar i bokrummet -- bredden i utbudet av ny svensk fantasy, SF och skräck är imponerande.

En programpunkt på Fantastika var den nyligen bortgångne och mycket omtyckte SF-fanen Lars-Olov Strandberg. Till hans minne hade en vägg dekorerats med de olika kongress-"badges" som han burit under årens lopp.

Det var som sagt jättefint väder. När jag hade lassat av mina böcker i bokshop-rummet tog jag mig en öl ute i solen. Min fasters make var med, för han rastade hunden... och jag lade märke till hur han småpratade med förbipasserande på ett avspänt sätt.
Då insåg jag att Sverige har förändrats -- till det bättre! Jag minns den forna tid då svenskar gärna trodde man var full eller sinnessjuk om man spontant började småprata med främlingar...

Den första panelen jag besökte på fredagen var "How to use animals in a story".
Panelisterna Saara Henriksson, Kij Johnson, Eva Holmquist och Jani Ylönen pratade om hur olika djur skildras i fantasy, SF och skräck, och de många klichéerna om fiktiva djur.
Den prisbelönta författaren Kij Johnson skriver gärna historier med djur som karaktärer, t.ex. i romanen THE RIVER BANK (2017), en pastisch på klassikern DET SUSAR I SÄVEN.
Hon rekommenderade John Crowleys fantasyroman KA, där huvudpersonen är en uråldrig kråka.

Mike och Linda Carey.

Det speciellt fina med såna här SF/F-kongresser är att alla är jämlikar. Så länge du är artig, hänsynsfull och vänlig kan du prata med i stort sett vem som helst.
Jag konverserade en stund med hedersgästerna Mike och Linda Carey, som jag redan hade mött på kongressen NorCon i Oslo, och med Kij Johnson.

Kij Johnson

Vad pratade vi om? Könsroller i fiktionen, James Bond-filmer, Mike Careys manus till serien Barbarella (ja, just den serien från sextiotalet som har återupplivats), och annat.

Carolina Gomez Lagerlöf var moderator i denna sena diskussionsgrupp.

Sent på kvällen deltog jag i en bokdiskussion om Kij Johnsons kortroman THE DREAM QUEST OF VELLITT BOE, en pastisch på H.P. Lovecrafts THE DREAM-QUEST OF UNKNOWN KADATH. Kijs pastisch var ett försök att skriva i samma värld fast inkludera kvinnor.

Jag har läst Lovecrafts bok och många av hans noveller, men ärligt talat är jag inte en fan av hans verk. Så jag frågade henne: Varför får Lovecraft egentligen så mycket uppmärksamhet idag? Lovecraft tyckte ju själv att hans samtida kollega Algernon Blackwood var en bättre skräckförfattare.
Kijs svar var intressant: "Kulten" kring Lovecraft är ett tidigt exempel på en "fandom". Intresset skapades av inte av Lovecraft själv, men av fans som fortsatte ge ut hans verk efter hans död och skrev fler historier i hans "universum".

Till vänster: A.R.Yngve. Till höger: A.R.Yngve

På lördag morgon skulle jag intervjua mig själv i bokshop-rummet.
Som ni kan se på bilden ovan blev det en schizofren händelse... det slutade med att jag började slåss med mig själv p.g.a. ett gräl om huruvida Margaret Atwood skriver "science fiction"...

När jag skulle signera mina egna böcker dök SF-fanen Dave Lally upp, med ett exemplar av den svindyra praktboken om hur filmen "2001 - Ett rymdäventyr" blev till.
Med hänförd min vidrörde jag denna monolitiska volym... och i bakgrunden spelade kuslig körmusik av György Ligeti...

I lördagens panel "50 years of 2001: A Space Odyssey" deltog undertecknad, Wolf Von Witting, Dave Lally, Anders Bellis och moderatorn Britt-Louise Wiklund.
I den där "2001"-boken som Dave lät mig få låna en stund finns massor av spännande extramaterial som inte kom med i den färdiga filmen. Det mest fascinerande var konceptmålningarna som visade hur de mystiska rymdvarelsernas hemvärld skulle kunna se ut. (De bilderna gör ett modernt intryck än idag!)

I panelen "How to write collaboratively" diskuterade två par hur de skriver historier ihop: Mike och Linda Carey, samt Gunilla Jonsson och Michael Petersen. (Moderator: Sari Polvinen.)

I minglet mötte jag Alice Hedenlund, verksam i den norska studentföreningen Aniara. Hon var i sällskap med sin pappa som är en garvad SF-fan.
(En dag blir det väl jag som kommer till en kongress i sällskap med min grabb... om jag lyckas släpa med honom.)

Bredvid mig på bilden sitter Lovisa Wistrand och hennes make Åke Qvarfort Wistrand.
Lovisa Wistrand kommer att bli stor -- märk mina ord! Hennes böcker DRAKVISKAREN och DEMONVISKAREN har fått ett enormt positivt mottagande. Någon på kongressen jämförde hennes talang med Ursula K. LeGuin (!). Och hon har ändå bara börjat sin skrivarkarriär...

Byggjobbare på scenen? Nära, men ingen cigarr -- det är den hårt arbetande kongresskommittén, som av okänd anledning gick klädd i reflexvästar under hela helgen.

"Ingen av er kommer ut härifrån förrän ni talar om vem av er som stal mitt högerben!"

Johan Anglemark intervjuar hedersgästerna Ian Watson, Mike Carey och Kij Johnson.
Fotot gör dem inte rättvisa; personkemin var väldigt god mellan de här gästerna.

Vi sysslar inte med New Age och flum på SF-kongresser, men... det stod liksom ett skimmer kring Carolina Gomez Lagerlöf, kongresskommittémedlem, i den här panelen. Liksom ett ljus, som fick en att känna att allt kommer att ordna sig.
(Det kan möjligen förklaras med att hon bar reflexväst...)

Skräckförfattaren Thomas Årnfelt, som jag har mött på kongressen Vinter 2018 i Uppsala, blev intervjuad av Elin Holmerin på lördagen...

... och här intervjuas konstnären Simon Stålenhag av Erik Odeldahl.
Stålenhag har fått massor av uppmärksamhet för sina konstböcker, och är numera verksam i Hollywood med ett filmprojekt baserat på hans verk. Kom ihåg det, gott folk -- på SF-kongresser möter du folk som kan bli superstjärnor senare. (John Ajvide Lindqvist t.ex. var kongressgäst i Göteborg i början på sin karriär.)

Här är klimatpanelen med den inte precis glada titeln "Will we drown, or will we bake?"
Från vänster till höger:
Ian Watson, brittisk författare och SF-fan
Mats Strandberg, författare och SF-fan
A. R. Yngve, författare och SF-fan
Jenny Bristle, SF-fan
Edmund Schluessel, matematiker och SF-fan

Titeln på panelen bestämde verkligen tonen i diskussionen som följde. Jag hade grubblat på förhand om huruvida det skulle gå att säga nånting uppmuntrande, för jag ville verkligen göra det, men det så att säga sket sig.
Jenny Bristle gjorde en tapper insats för utvecklingsoptimismens sak, och jag håller med henne om att tidigare domedagsprofetior har haft fel, men det blev ändå en rätt dyster panel om mänsklighetens framtid.  
Edmund Schluessel och jag började nästan gräla om möjligheten för att övergå till demokratisk planekonomi när klimatet löper amok (jag var skeptisk, av antropologiska och historiska skäl), men då tog tiden slut. Det hela avslutades dock med munter allsång när panelen och publiken stämde in i "Always Look On the Bright Side of Life" (sant!)...

Paneler i all ära -- jag har inte nämnt alla! -- men jag gillar gruppdiskussionerna också. Som t.ex. den om temat tidsresor, som leddes av Jerry Mättää. (Jag missade tyvärr hans föredrag "Solving the Problems of Time-Travel Stories"som hölls tidigare samma dag.)

I vår lilla pratcirkel om tidsresor på film, TV och i böcker deltog också ett barn -- som uttalade sig med både engagemang och kunskaper. Det är ovanligt att se barn som aktiva deltagare på SF-kongresser. Men de flesta av oss blev ju fans väldigt tidigt i livet... jag började läsa om tidsresor före eller runt tio års ålder.

Mitt huvudargument i diskussionen var att tidsresans rötter ligger i sagan om "de tre önskningarna". Den välkända repliken "Jag önskar att det aldrig hade hänt!" är ögonblicket då tidsresan uppfinns. Däri ligger också genrens starka dragningskraft... och skälet till att man kanske inte ska ta tidsreseberättelser på alltför stort allvar.

Anders Bellis, en gammal garvad SF-fan som jag mötte redan på 80-talet, intervjuade hedersgästen Ian Watson.
Watson är en mycket underhållande person och pratar väldigt fort. (Det slår mig ofta nuförtiden hur många pigga, skärpta gamla människor jag möter och känner. 70 är det nya 50.)
Det var förstås kul att få höra Watson berätta om hur det var att arbeta med Stanley Kubrick (på filmprojektet "A.I. Artificial Intelligence"), fast jag ville höra mer om Watsons egna verk...

Jag tvekade att visa det här fotot, för jag ville inte att situationen skulle missförstås... Fotot är från paneldebatten om sex och aliens i science fiction, och på den stora duken projicerades omslag på SF-magasin från förr i tiden. Dessa omslag från 1930-, 1940- och 1950-talet kunde vara påfallande sexuellt laddade (fast de lurades, för magasinens innehåll var för det mesta prydare än Sievert Öholm). Diskussionen blev bitvis mycket skämtsam, samtidigt som det resonerades allvarligt om ämnet.

Vadårå, undrar ni kanske, vad har sex att göra med science fiction? Tja, ta till exempel Margaret Atwoods roman THE HANDMAID'S TALE, där en teokratisk polisstat försöker kontrollera sexualitet och fortplantning.
Och i den nya filmen THE SHAPE OF WATER förälskar sig en kvinna i en amfibisk humanoid varelse. Sådana teman har redan tagits upp i skriven science fiction (med varierande framgång).

Jamen så här vackert var det ute. Och ändå stannade vi hellre inne på Dieselverkstaden större delen av helgen. Vad säger det om oss...? ;-)

"The field equations show that once you four-dimensionally pop, you can't stop!"

Söndag: Matematikern Edmund Schluessel föreläste om icke-euklidisk geometri.
Som en god pedagog delade han ut Pringles-chips som exempel på rumtidens krökning i en modell av ett "öppet" universum. (Jag åt upp min modell.)
Efteråt diskuterade Edmund och jag kosmologi, och jag pressade honom i frågan "Kan vi utesluta validiteten i hypotesen att den accelerande kosmiska expansionen är en optisk illusion orsakad av att tiden saktar in?" Vi fick inte tid att diskutera färdigt, för det var dags för nästa programpunkt...

... nämligen när Marianna Leikomaa intervjuade hedersgästen Mike Carey.
Carey har tidigare beskrivit sin långa karriär som "a series of small breaks", och jag kände igen en hel del av det han berättade i den här intervjun.
Men han pratade dessutom om sina nya skrivprojekt, skillnaderna mellan att jobba för DC Comics och Marvel Comics, och jag fick veta mer om hans uppväxt och familj.
Har jag nämnt att Carey är en av de mest sympatiska och artiga personerna jag någonsin mött?

Talk to the peg!

Så var det dags för Författarfika med Ian Watson. Watson visade upp en grej han har använt sedan han slutade röka: För att ha något i handen istället för en cigg började han hålla i en klädnypa, som han kallade en "peg" (se bild). Han pratade också om livet i Spanien där han sedan länge bor med sin spanska hustru (som också var med på kongressen), en resa till Finland, att han gillar blodpudding, hur det är att åldras och skriva, sina senaste alster, och diverse annat.

Som sagt fick jag tid att mingla mer än vanligt... och det gjorde förstås alla mina skrivande svenska kollegor som också var där. Vi pratade jobb och vardagsliv tills det började regna på oss, men vi vägrade flytta oss från utekaféet utan bara fortsatte prata.

I detta muntra gäng ingick bl.a. Lovisa Wistrand (författare till succén DRAKVISKAREN)...

Frida Hallberg (till vänster) och Världens Sämste Fotograf (till höger)...

... samt Ewa Broberg, Åke Qvarfort, Pernilla "Perny" Lindgren, och Cecilia Larsson Kostenius.

Jag köpte EN bok på kongressen: Sten Rosendahls ALGBLOMNING.

Kongressen avslutades med körsång av Tolkiensällskapet Forodrim.

När jag hade sagt adjö till de andra författarna som måste åka hem, stannade jag kvar på efterfesten -- ett s.k. "Dead Dog Party" -- för att mingla lite med SF-fansen. Det är dessa eldsjälar som ser till att kongresser blir av, det är de som håller och bygger kontakter med varandra, och de utgör grundstommen i det som brukar kallas "fandom".

Som t.ex. Fia Karlsson och Britt-Louise Wiklund...

... och Anders Bellis...

... eller den tyske SF-fanen Thomas Recktenwald.

Jag missade Thomas' föredrag om den tyska rymdbokserien "Perry Rhodan", men han var vänlig nog att ta med sin laptop till partyt så jag kunde gå igenom hela föredraget på skärmen...
Och bland dessa bilder dök följande sida upp, som hade tryckts i ett gammalt Perry Rhodan-häfte: en annons för ett muskelpreparat med ett foto på en viss "A. Schwarzenegger"...

(Sa jag inte att i de här kretsarna dyker det upp folk som blir stjärnor senare? Va?)

Det blev en sen kväll. Nästa morgon, innan jag tog tåget tillbaka till Oslo, passade jag på att uppsöka Science Fiction-Bokhandeln i centrala Stockholm. Jag vandrade genom smala, skumma gränder, förbi otaliga turistfällor...

... tills äntligen jag såg den: SF-Bokhandeln. Pilgrimen hade nått sitt mål.

Men ack -- jag hade inte tid att stanna därinne särskilt länge. Fru och barn saknade mig, och jag hade plikter att uppfylla. Med tungt hjärta lämnade jag SF-Bokhandeln...

... och hann i förbifarten ta ett foto på mycket långt håll av Globen, som låg där liksom ett förebud om den framtid jag alltid har försökt föreställa mig. (Lägg märke till betonglejonen på gatan.)

----------
Om du vill se ännu fler bilder från min kongresstripp kan du gå till mitt Instagramfeed.
Och vill du läsa andra rapporter från Fantastika 2018 -- jag fick ju inte på långt när med allt som hände -- så kan du finna dem här:
-Jenny Bristles Fantastika-rapport, fredagen
-Jenny Bristles Fantastika-rapport, lördagen

-Fia Karlssons Fantastika-rapport
-Fandompodden #77
-----------
Stort tack till kongresskommittén som gjorde Fantastika 2018 så lyckad:
Carolina Gomez Lagerlöf
Tomas Cronholm
Anders Reuterswärd
Mårten Svantesson
Britt-Louise Viklund
Marika Lövström
Nina Grensjö
Jessica Snickars
Håkan Wester
Jakob Hessius
... och till de andra fans som ryckte in och hjälpte till där det behövdes. Tack, alla.