Om att skriva pressreleaser för bokutgivningar

Om du inte ger ut din bok själv, är det förlaget som ansvarar för pressreleaser/pressmeddelanden och tillhörande PR.

Men om du måste skriva en pressrelease själv, har jag ett par tips:

1. Tänk på att vara ute i god tid.
Journalister vill vanligtvis ta emot pressreleaser flera veckor innan boken kommer ut, så de hinner få in din bokutgivning i sitt arbetsschema.

2. Din pressrelease bör läggas ut på en offentlig sajt för sådana meddelanden, t.ex. www.mynewsdesk.com . I tillägg till detta bör du också skicka ut den per post eller epost.

3. Alla slags press- och mediakontakter är guld värda när du skickar ut en pressrelease. Känner du någon som känner någon som skriver för tidningar, tidskrifter eller nyhetsredaktioner i områdena kultur och litteratur? Sök och du skall finna.

4. Men hur ska en pressrelease se ut?
Tumregeln är att skriva en pressrelease så att journalister kan citera texten så direkt som möjligt, med minimala omskrivningar. Det gör deras jobb lättare.
Det finns också utrymme för kreativitet -- som i det här skojiga och verkliga exemplet från förlaget Nordlitt:

För släppet av min novellsamling PRECINCT 20: Dead Strange (Maj 2018), följde jag en mer konventionell mall (klicka på länken för att se dokumentet):


Pressrelease - Författaren A. R. Yngve ger ut skräckdeckaren "PRECINCT 20: Dead Strange"

Denna pressrelease är skriven delvis som om den redan vore en tidningsartikel. Den innehåller också relevant kontaktinformation, en bibliografi... och ett par citat från andra personer som redan läst mina noveller.

Inkludera alltid en bild på boken och kanske ett foto på dig själv (men bara om det ser riktigt proffsigt ut).

Utskick av pressreleaser på papper håller väl på att bli gammalmodigt -- är det värt pengarna? -- men du kan alltid försöka. Vad gäller utskick per epost, tänk på detta:

1. Eposta pressreleasen till en adress åt gången! Gör aldrig ett "Cc"-massutskick till många adresser samtidigt. Det gör ett mycket dåligt intryck och du blir brännmärkt som "spammare". (Av samma skäl bör du vara återhållsam med att använda sociala media som Facebook för massutskick av epost.)

2. Finn mottagare som kan tänkas vara intresserade.

Om du t.ex. är författaren S. Rubin med en pressrelease för kärleksromanen Vi möttes på Folktandvården, skickar du den förstås till:
-Bokhandlare (särskilt i trakten)
-Snabbköp i trakten som säljer kärleksromaner (jag har hört att det förekommer ;-))
-Veckotidningsredaktioner
-Bokbloggar som recenserar kärleksromaner
-Journalister som redan har skrivit om den genren
-Lokaltidningen där du bor (ett måste, eftersom lokaltidningar gärna skriver om händelser "i trakten")
-Din egen närvaro på sociala media (d.v.s. länka till pressreleasen på din Facebooksida och på Twitter)

...men skicka den inte till:
- Tidskriften Forskning och Framsteg
- Kulturredaktionen på Dagens Nyheter
- TV-programmet Babel
- The New York Times

Pröva också att posta/eposta pressreleasen till traktens bibliotek (det skadar inte om några bibliotek får nys om din bok och kanske köper in den), och de större stadsbiblioteken.

Om du medverkar på bokmässor och liknande tillställningar: Ha en utskrift av din pressrelease med dig, ifall en journalist skulle dyka upp... eller gör ännu hellre så här: Ha din mobiltelefon redo med ett lagrat utkast, så du kan eposta pressreleasen "på direkten" till någon journalist/influencer/relevant mottagare som du skulle råka möta.

Och så gäller det att jobba, jobba, jobba med att sprida nyheten om din bok. Tyvärr måste du konkurrera om medias och läsarnas uppmärksamhet med otaliga andra utgivare och författare... men vem har sagt att marknadsföring skulle vara enkelt?

FIND THE BOGEYMAN!

Test: FIND THE BOGEYMAN!
Somewhere in Precinct 20, the Bogeyman is lurking.
Can you find him... before he finds you?

Take the simple test HERE: http://aryngve.com/precinct20deadstrange.html

Författarpanel på Swecon: Så gör vi för att få något skrivet!

Lyssna på den här författarpanelen där de svenska fantastikförfattarna A.R Yngve, Nina J. Lux, Anna Vintersvärd, Thomas Årnfelt, Eva Holmquist och Kristina Hård diskuterar skrivandets hantverk:

Sweconpoddar 56 – Så gör vi för att få något skrivet!

Swedish Author A. R. Yngve Releases ”Crime Horror” Book PRECINCT 20: DEAD STRANGE

Swedish author A. R. Yngve’s new short story collection PRECINCT 20: DEAD STRANGE, released on Amazon in May 2018, is a hybrid of crime and horror fiction. Set in an ”urban twilight zone,” the stories feature a police detective who tackles very strange, sometimes supernatural murder cases.

”PRECINCT 20: DEAD STRANGE was born after I had tried, many times, to write conventional detective stories. I grew frustrated and bored with the rigid conventions of the genre. It was too predictable. Then it hit me: why not just break the rules? Suddenly I couldn’t stop writing weird crime stories,” explains A. R. Yngve.

”All stories in this collection center around the police detective Innis Garris, who works in the 20th Precinct of an unnamed American metropolis. Garris investigates homicide cases and suspicious deaths that are very strange, or hard to explain rationally, or may belong in a supernatural realm.”

”Innis Garris operates in a twilight zone between nightmare and reality, and often has to cover up or bury his cases, since he doesn’t want to be dismissed as a crank or a madman. He’s not perfect; sometimes he fails, and the job gradually wears him down.”

”Those who remember the classic 1970s TV show KOLCHAK: THE NIGHT STALKER will recognize the theme of the lone investigator working on murder cases that turn into horror or the fantastic. PRECINCT 20 : Dead Strange also shares a thematic similarity with THE X-FILES – the public has to be kept ignorant of discoveries that are too weird or unexplainable.”

A professional graphic designer, Yngve illustrated the book himself – using archive photos from Library of Congress as source material. ”Old photos of New York, Chicago and other big cities, from the 1920s and 30s, provided some of the inspiration for PRECINCT 20: DEAD STRANGE. These early modern cities have an eerie quality – the buildings look like something out of a spooky dream.”

”The last mystery in this book, titled ’The Final Problem,’ is a shocker that might infuriate and disturb some readers. I should give sensitive readers a sincere ’trigger warning’: Read at your own risk. This book might get under your skin.”

The publisher / editor Cecilia Wennerström, who has released many of A. R. Yngve’s books in Sweden, says about his short fiction: ”The short stories of A. R. Yngve are fast-paced and wildly imaginative, casually mixing black comedy with genuine dread.”

The acclaimed Swedish author KG Johansson, author of the novel Googolplex and numerous other titles, has this to say about PRECINCT 20: DEAD STRANGE: ”Yngve's stories bring together the relentless logic of Isaac Asimov and the unpredictable weirdness of Philip K. Dick. A fascinating read!”

PRECINCT 20: DEAD STRANGE is released exclusively on Amazon.com, in paperback and ebook format, in May 2018.

A. R. Yngve has written many other books and short stories. His short story ”Quadrillennium” appeared in the acclaimed anthology Waiting for the Machines to Fall Asleep (2015); several of his stories have been published in Chinese magazines. He was born in Sweden, but is currently living in Norway with his wife and child.

A. R. Yngve will take part in this year’s annual Gothenburg Book Fair, in Sweden.

(Source: official press release)

DEN FEMTONDE MAJ HÄNDER DET

Läs ett utdrag HÄR:

BEWARE THE IDES OF MAY

Förhandsexemplaren av PRECINCT 20: DEAD STRANGE kom i posten idag

Förhandsexemplaren av min nästa bok PRECINCT 20: DEAD STRANGE kom i posten idag!

Dessa är avsedda att underlätta den avslutande korrekturläsningen och layout-justeringen, och brukar även skickas ut till recensenter.
(Lägg märke till etiketten "Not for Resale" -- den finns inte med på den färdiga utgåvan.)

Efter att ha kollat mitt förhandsexemplar har jag funnit några små saker att bättra på -- bildkvalitet, bredden på texten, ett par typon -- och när det är fixat, kan boken ges ut.

Är du bokbloggare och gillar skräcklitteratur? Du har chansen att få ett förhandsexemplar tillsänt om du är väldigt, väldigt snabb och skickar en begäran fort fort. (Kontakta mig på Facebook eller via min sajt http://aryngve.com .

---------------
Läs ett utdrag ur boken HÄR.

Så hur skriver man en sån där trilogi, änna då? (Del 2 i repris)

(Detta är en "repris" på en oavslutad serie artiklar om skrivandets hantverk. Fortsättning följer i länken längst ned...)
------------

Så hur skriver man en sån där trilogi, änna då? (Del 2)

Så här går det ofta för dem som ska skriva sin allra första roman (och en hel del som skriver sin andra eller tredje roman också):

Utan några andra förberedelser än en brinnande skaparlust sätter personen entusiastiskt igång med att skriva första kapitlet...

"Kapitel 1 - Det var en mörk och stormig natt. Plötsligt hördes ett skott..."

Och så blir det tvärstopp.
Skaparlusten hjälper inte. Paniken sätter in. "M-men... varför kommer inte orden av sig själva? Jag vet ju att de finns därinne i min hjärna!"

Berättelsen finns i din hjärna... men inte orden. Berättelsen har inte fått formen av en roman ännu. Vi går inte runt med kompletta oskrivna böcker lagrade i våra minnen, hjärnan är inte uppbyggd så. Du måste bearbeta informationen som finns i ditt huvud till en struktur som går att läsa som text.

Så här brukar jag göra -- och inte ens det är en garanti för att det alltid kommer att funka: Gör grundliga förberedelser innan du börjar skriva första kapitlet.

Först måste du skriva ned en sammanfattning av hela berättelsen, och du måste vara väldigt petig med detaljerna i handlingen. Då minskar risken betydligt för att köra fast under skrivprocessen. Denna sammanfattning kallar jag ett synopsis, fast folk tolkar det begreppet olika -- inte alla skriver dem så detaljerat som jag gör.

Tänk på detta synopsis som en konstruktionsritning.

En stor fördel med ett detaljerat synopsis är att det ger dig en överblick över berättelsen, som kan utnyttjas på flera sätt. T.ex.:

- Du kan lättare bygga upp en händelseutveckling steg för steg, så att spänning eller humor stegras successivt till en klimax.

- Du kan få handlingen att på ett smidigt sätt leda till en eventuell fortsättning.

- Eventuella svagheter i handlingen eller karaktärernas beteende är lättare att upptäcka på ett tidigt stadium.

"Men jag vill skapa fritt!" kanske någon invänder. "Alltför mycket fokus på struktur hämmar min kreativitet!"
Skulle du vilja flytta in i ett hus som svajar när det blåser, och vars arkitekt hävdar att "Jag behövde ingen konstruktionsritning, för den bara hämmade mig!"...?

Så svälj stoltheten och börja skriva ditt synopsis. Om du kan teckna, gör gärna också skisser av huvudpersonerna, samt viktiga platser och miljöer i berättelsen. De behöver inte vara snygga nog att visa upp, bara de hjälper dig definiera detaljer som ska beskrivas i texten.

Bara som exempel: Hur ser huvudpersonens ögon ut? Ja, hur beskriver man ögon...? En amatör faller lätt tillbaka på vaga klichéer:

"Hennes intensivt gröna ögon gnistrade av intelligens."

Larv. Ögon gnistrar inte. Det funkar inte som metafor heller -- intelligens visar sig inte som gnistor runt ögonen, utom möjligen i serietidningar. (Och lägg av med gröna ögon, va? Ögonfärg säger ingenting om en persons karaktär.)

Försök rita de där ögonen innan du skriver om dem. Om du inte ens kan det, så finn ett foto på något ansikte du tycker är intressant, och använd det som modell för den karaktär som ska beskrivas i ditt synopsis (och senare i själva texten).

Den slarvigaste beskrivning av en karaktärs utseende jag sett i en professionellt publicerad roman var i Alistair McLeans thriller SEAWITCH (1977). McLean skrev om skurken att han "såg ut som John Wayne". Slappt.

Ett synopsis bör alltså innehålla, i tillägg till den detaljerade handlingen, början till en grundbeskrivning av de viktigaste karaktärerna. Här är det viktigt att lägga märke till vad som gör karaktärer intressanta, och till en del av handlingen. Fråga dig:

- Kretsar handlingen kring bara en person, eller flera? Är detta en "one man show" eller en historia om många människor?

- Vad är handlingens "motor", det som driver händelseförloppet framåt? Är "motorn" i huvudsak yttre skeenden (vulkanutbrott, bankrån, sociala orättvisor, nageltrång) eller personernas inre motivation (rädsla, längtan, avundsjuka, kärlek, Bingolotto-beroende)?

- Exakt vad motiverar karaktärerna till handling? (Eller är de passiva till sin natur? En karaktär måste inte vara handlingskraftig.)

- Vad måste du (författaren) känna till om handling och karaktärer som läsaren inte vet? Håll dig ett steg före läsaren. Skriv en "backstory" (bakgrundshistoria) om huvudpersonerna.

- Fyller karaktären egentligen någon funktion i berättelsen? (Om den inte gör det, varför har du med den?)

- Vad är huvudpersonens "nyckelscen"? Alla läsare kan förstå och identifiera sig med att en karaktär går och bär på någon händelse eller olycka som präglat personen för resten av livet. Det behöver inte vara något fasansfullt (som t.ex. Lisbeth Salanders barndom), men nånting måste finnas där -- och det måste dyka upp någonstans i berättelsen, även om det bara antyds.
(Faktiskt är det mest effektivt om det bara antyds.)

Det kan ju också vara så att författaren omedvetet (eller fullt medvetet) väver in sina egna personliga "demoner" i sin fiktiva huvudperson, och låter dem bli motorn som driver huvudpersonen. Gärna det, men se till att det funkar som en del av handlingen.

Till exempel funkar det inte i Harold Robbins' roman XANADU att huvudpersonens egentliga "demon" är hans kokainmissbruk, som aldrig ifrågasätts, och att huvudpersonen gång på gång måste stanna upp handlingen för att få tag i sin langare. Läsaren har serverats den falska premissen att romanen skulle handla om något annat, och blir pålurad en monoton, urtråkig skildring av en rik mans drogproblem.

Låt det bli en läxa: Om författaren har obearbetade personliga problem som smyger sig in i texten, så märker läsaren det -- och inte alltid på ett bra sätt. Ska du skriva om dina problem, så gör det hellre medvetet.

Hursomhelst... medan ditt synopsis tar form, kommer du troligen att få nya insikter om berättelsen du tänkt skriva. "Den här bifiguren behöver förklaras mer", eller "hur kommer huvudpersonen egentligen från Punkt A till Punkt B?" Bra! Det betyder att ditt synopsis hjälper dig tänka medvetet om berättelsens struktur. Fortsätt så.

OBS: Ett synopsis i sig behöver inte vara välskrivet eller ens strukturerat. Det får gärna likna en hög löst sammanhängande anteckningar.

Nedan följer ett exempel på ett tänkt synopsis för den icke-existerande Urban Fantasy-romanen Anita Blekemyr, Trolljägare ((c) A.R.Yngve). Lägg särskilt märke till att det som skrivs ned är "work in progress" -- olika möjliga handlingstrådar och val kan testas innan den färdiga texten ens påbörjas.

 -----------------------------------------
 SYNOPSIS: "ANITA BLEKEMYR, TROLLJÄGARE" (Roman, Urban Fantasy)

- Första kapitlet börjar:
"Det var en regngrå morgon i Skövde. Regnet kunde inte spola bort stanken av troll från småstadsdjungelns gator." (Stil: hårdkokt!)

Handling:
Inledning: Först får vi följa huvudpersonen Anita Blekemyr på uppdrag i Skövde, i nutid. Hon jobbar "svart", utan officiellt tillstånd, med att spåra upp och jaga eller fånga in övernaturliga väsen som plågar människor. Ibland tar hon de övernaturligas parti. Det antyds att hon har ett förflutet.

Typer av väsen: Troll, vättar, tomtar. Älvorna dyker inte upp till att börja med. (Är de en del av en "dold elit" i samhället? Älvor låtsas vara människor för att få makt? Testa.)

Idéer:
- Väsen som speglar en orättvis social klasstruktur? (Trollen längst ned, älvorna högst upp?)
-  Vilken roll spelar kön hos övernaturliga väsen? (Varning: Anta inte automatiskt att alla troll är "han" eller "hon"! Kanske könsneutrala väsen?)
- Hur våldsam är Anita Blekemyr? Vilka vapen har hon?
- Förlitar hon sig mest på vapen eller tankeförmåga -- eller bägge?
- Har trollen guld som hon tar för att finansiera sin aktivitet?

Beskrivning av Anita Blekemyr:
ca. 25 år, 160 cm lång, kompakt byggd, vältränad fysik, kort svart hår.
Hon har tre tatueringar: Ett kors på högra handryggen, en trollformel skriven i runor på vänstra handryggen, och på bröstbenet texten "Blodgrupp O" (för sjukhuspersonal).
Ansikte: Smal uppnäsa, grå smala ögon, tunna läppar, blek hy, markerade kindben, ser misstänksam ut.
Annat: Hes röst (orsakad av rökskador vid brand).
På fingrarna bär hon ett antal ringar av silver, som också är amuletter -- och knogjärn.
Utrustning (på jobbet): grova kläder, knäskydd, hockeyhjälm (!), löparskor med broddar, nattikikare för ultraviolett och infrarött ljus, ryggsäck med utrustning (bl.a. krucifix, träpåle + klubba mot vampyrer), vattenpistol med vigvatten, olika knivar, käpp med silverspets, iPad.

Backstory (OBS: Läsarna ska inte veta om hela bakgrunden, bara författaren): Anita Blekemyr föddes på nyårsafton år 1999 av en svensk mor (Anna Blekemyr) och en okänd far. Allt hon har av bevis på faderns identitet är ett gammalt fotografi som hon alltid bär med sig.

Efter en otrygg uppväxt upptäckte Anita som tonåring en anteckningsbok som fadern lämnat efter sig -- med formler och märklig handskrift som beskriver existensen av övernaturliga väsen och fenomen i dagens Sverige.

När hon försökte fråga modern om detta, svarade modern att fadern var "galen" och stack iväg från dem när Anita var tre år gammal för att jaga "hjärnspöken som bara han kunde se". Han kom aldrig tillbaka och modern lyckades inte spåra honom. Av bitterhet förstörde modern all information om faderns namn och vägrar envist att avslöja det för Anita.

När Anita började använda faderns anteckningsbok för att spåra upp honom, kom hon i kontakt med ett hemligt sällskap, "Riddarvakten", vars syften är oklara. Riddarvakten har mäktiga, rika vänner i högstående positioner. De hade något otalt med Anitas far, och talade om att han stulit någon viktig information från dem. När de krävde att få anteckningsboken flydde Anita från sällskapet.

Kort därpå, när Anita besökte sin mors hem, utsattes det för ett brandbombsangrepp kombinerat med ett angrepp av troll -- "Riddarvaktens" lydiga hejdukar.
Anita överlevde (med rökskador som gjorde henne permanent hes), men modern dog.
Anita svor att hämnas, finna sanningen om sin fars försvinnande, stoppa "Riddarvakten" samt att använda kunskaperna hon ärvt för att jaga övernaturliga monster.
(Slut på Backstory)

I inledningen har Anita spårat upp ett särskilt farligt troll som har smak för mordbrand, och dödar det med speciella vapen (se norska filmen TROLLJEGEREN!). Trollet dör och vid kroppen finner Anita nya bevis som pekar mot "Riddarvaktens" planer...
("Överraskande vändning" i slutet av romanen: Riddarvakten leds av onda älvor som låtsas vara adliga människor!)

Bevisen är i form av ett slags budkavle-stav med trollrunor, som ger trollen magiska befallningar. Anita försöker lista ut hur dessa budkavlar skickas och varifrån. Hon uppsöker en kontakt som...
 (slut på exempel)
---------------------------

Pröva nu själv att skriva ett synopsis! När det är klart, kommer nästa steg: Att skriva själva manuskriptet.
Fortsättning följer...
Del 1 av "Så hur skriver man en sån där trilogi, änna då?" finns HÄR.
Del 3 av "Så hur skriver man en sån där trilogi, änna då?" finns HÄR.