Så hur skriver man en sån där trilogi, änna då? (Del 2)

Så här går det ofta för dem som ska skriva sin allra första roman (och en hel del som skriver sin andra eller tredje roman också):

Utan några andra förberedelser än en brinnande skaparlust sätter personen entusiastiskt igång med att skriva första kapitlet...

"Kapitel 1 - Det var en mörk och stormig natt. Plötsligt hördes ett skott..."

Och så blir det tvärstopp.
Skaparlusten hjälper inte. Paniken sätter in. "M-men... varför kommer inte orden av sig själva? Jag vet ju att de finns därinne i min hjärna!"

Berättelsen finns i din hjärna... men inte orden. Berättelsen har inte fått formen av en roman ännu. Vi går inte runt med kompletta oskrivna böcker lagrade i våra minnen, hjärnan är inte uppbyggd så. Du måste bearbeta informationen som finns i ditt huvud till en struktur som går att läsa som text.

Så här brukar jag göra -- och inte ens det är en garanti för att det alltid kommer att funka: Gör grundliga förberedelser innan du börjar skriva första kapitlet.

Först måste du skriva ned en sammanfattning av hela berättelsen, och du måste vara väldigt petig med detaljerna i handlingen. Då minskar risken betydligt för att köra fast under skrivprocessen. Denna sammanfattning kallar jag ett synopsis, fast folk tolkar det begreppet olika -- inte alla skriver dem så detaljerat som jag gör.

Tänk på detta synopsis som en konstruktionsritning.

En stor fördel med ett detaljerat synopsis är att det ger dig en överblick över berättelsen, som kan utnyttjas på flera sätt. T.ex.:

- Du kan lättare bygga upp en händelseutveckling steg för steg, så att spänning eller humor stegras successivt till en klimax.

- Du kan få handlingen att på ett smidigt sätt leda till en eventuell fortsättning.

- Eventuella svagheter i handlingen eller karaktärernas beteende är lättare att upptäcka på ett tidigt stadium.

"Men jag vill skapa fritt!" kanske någon invänder. "Alltför mycket fokus på struktur hämmar min kreativitet!"
Skulle du vilja flytta in i ett hus som svajar när det blåser, och vars arkitekt hävdar att "Jag behövde ingen konstruktionsritning, för den bara hämmade mig!"...?

Så svälj stoltheten och börja skriva ditt synopsis. Om du kan teckna, gör gärna också skisser av huvudpersonerna, samt viktiga platser och miljöer i berättelsen. De behöver inte vara snygga nog att visa upp, bara de hjälper dig definiera detaljer som ska beskrivas i texten.

Bara som exempel: Hur ser huvudpersonens ögon ut? Ja, hur beskriver man ögon...? En amatör faller lätt tillbaka på vaga klichéer:

"Hennes intensivt gröna ögon gnistrade av intelligens."

Larv. Ögon gnistrar inte. Det funkar inte som metafor heller -- intelligens visar sig inte som gnistor runt ögonen, utom möjligen i serietidningar. (Och lägg av med gröna ögon, va? Ögonfärg säger ingenting om en persons karaktär.)

Försök rita de där ögonen innan du skriver om dem. Om du inte ens kan det, så finn ett foto på något ansikte du tycker är intressant, och använd det som modell för den karaktär som ska beskrivas i ditt synopsis (och senare i själva texten).

Den slarvigaste beskrivning av en karaktärs utseende jag sett i en professionellt publicerad roman var i Alistair McLeans thriller SEAWITCH (1977). McLean skrev om skurken att han "såg ut som John Wayne". Slappt.

Ett synopsis bör alltså innehålla, i tillägg till den detaljerade handlingen, början till en grundbeskrivning av de viktigaste karaktärerna. Här är det viktigt att lägga märke till vad som gör karaktärer intressanta, och till en del av handlingen. Fråga dig:

- Kretsar handlingen kring bara en person, eller flera? Är detta en "one man show" eller en historia om många människor?

- Vad är handlingens "motor", det som driver händelseförloppet framåt? Är "motorn" i huvudsak yttre skeenden (vulkanutbrott, bankrån, sociala orättvisor, nageltrång) eller personernas inre motivation (rädsla, längtan, avundsjuka, kärlek, Bingolotto-beroende)?

- Exakt vad motiverar karaktärerna till handling? (Eller är de passiva till sin natur? En karaktär måste inte vara handlingskraftig.)

- Vad måste du (författaren) känna till om handling och karaktärer som läsaren inte vet? Håll dig ett steg före läsaren. Skriv en "backstory" (bakgrundshistoria) om huvudpersonerna.

- Fyller karaktären egentligen någon funktion i berättelsen? (Om den inte gör det, varför har du den med då?)

- Vad är huvudpersonens "nyckelscen"? Alla läsare kan förstå och identifiera sig med att en karaktär går och bär på någon händelse eller olycka som präglat personen för resten av livet. Det behöver inte vara något fasansfullt (som t.ex. Lisbeth Salanders barndom), men nånting måste finnas där -- och det måste dyka upp någonstans i berättelsen, även om det bara antyds.
(Faktiskt är det mest effektivt om det bara antyds.)

Det kan ju också vara så att författaren omedvetet (eller fullt medvetet) väver in sina egna personliga "demoner" i sin fiktiva huvudperson, och låter dem bli motorn som driver huvudpersonen. Gärna det, men se till att det funkar som en del av handlingen.

Till exempel funkar det inte i Harold Robbins' roman XANADU att huvudpersonens egentliga "demon" är hans kokainmissbruk, som aldrig ifrågasätts, och att huvudpersonen gång på gång måste stanna upp handlingen för att få tag i sin langare. Läsaren har serverats den falska premissen att romanen skulle handla om något annat, och blir pålurad en monoton, urtråkig skildring av en rik mans drogproblem.

Låt det bli en läxa: Om författaren har obearbetade personliga problem som smyger sig in i texten, så märker läsaren det -- och inte alltid på ett bra sätt. Ska du skriva om dina problem, så gör det hellre medvetet.

Hursomhelst... medan ditt synopsis tar form, kommer du troligen att få nya insikter om berättelsen du tänkt skriva. "Den här bifiguren behöver förklaras mer", eller "hur kommer huvudpersonen egentligen från Punkt A till Punkt B?" Bra! Det betyder att ditt synopsis hjälper dig tänka medvetet om berättelsens struktur. Fortsätt så.

OBS: Ett synopsis i sig behöver inte vara välskrivet eller ens strukturerat. Det får gärna likna en hög löst sammanhängande anteckningar.

Nedan följer ett exempel på ett tänkt synopsis för den icke-existerande Urban Fantasy-romanen Anita Blekemyr, Trolljägare ((c) A.R.Yngve). Lägg särskilt märke till att det som skrivs ned är "work in progress" -- olika möjliga handlingstrådar och val kan testas innan den färdiga texten ens påbörjas.

 -----------------------------------------
 SYNOPSIS: "ANITA BLEKEMYR, TROLLJÄGARE" (Roman, Urban Fantasy)

- Första kapitlet börjar:
"Det var en regngrå morgon i Skövde. Regnet kunde inte spola bort stanken av troll från småstadsdjungelns gator." (Stil: hårdkokt!)

Handling:
Inledning: Först får vi följa huvudpersonen Anita Blekemyr på uppdrag i Skövde, i nutid. Hon jobbar "svart", utan officiellt tillstånd, med att spåra upp och jaga eller fånga in övernaturliga väsen som plågar människor. Ibland tar hon de övernaturligas parti. Det antyds att hon har ett förflutet.

Typer av väsen: Troll, vättar, tomtar. Älvorna dyker inte upp till att börja med. (Är de en del av en "dold elit" i samhället? Älvor låtsas vara människor för att få makt? Testa.)

Idéer:
- Väsen som speglar en orättvis social klasstruktur? (Trollen längst ned, älvorna högst upp?)
-  Vilken roll spelar kön hos övernaturliga väsen? (Varning: Anta inte automatiskt att alla troll är "han" eller "hon"! Kanske könsneutrala väsen?)
- Hur våldsam är Anita Blekemyr? Vilka vapen har hon?
- Förlitar hon sig mest på vapen eller tankeförmåga -- eller bägge?
- Har trollen guld som hon tar för att finansiera sin aktivitet?

Beskrivning av Anita Blekemyr:
ca. 25 år, 160 cm lång, kompakt byggd, vältränad fysik, kort svart hår.
Hon har tre tatueringar: Ett kors på högra handryggen, en trollformel skriven i runor på vänstra handryggen, och på bröstbenet texten "Blodgrupp O" (för sjukhuspersonal).
Ansikte: Smal uppnäsa, grå smala ögon, tunna läppar, blek hy, markerade kindben, ser misstänksam ut.
Annat: Hes röst (orsakad av rökskador vid brand).
På fingrarna bär hon ett antal ringar av silver, som också är amuletter -- och knogjärn.
Utrustning (på jobbet): grova kläder, knäskydd, hockeyhjälm (!), löparskor med broddar, nattikikare för ultraviolett och infrarött ljus, ryggsäck med utrustning (bl.a. krucifix, träpåle + klubba mot vampyrer), vattenpistol med vigvatten, olika knivar, käpp med silverspets, iPad.

Backstory (OBS: Läsarna ska inte veta om hela bakgrunden, bara författaren): Anita Blekemyr föddes på nyårsafton år 1999 av en svensk mor (Anna Blekemyr) och en okänd far. Allt hon har av bevis på faderns identitet är ett gammalt fotografi som hon alltid bär med sig.

Efter en otrygg uppväxt upptäckte Anita som tonåring en anteckningsbok som fadern lämnat efter sig -- med formler och märklig handskrift som beskriver existensen av övernaturliga väsen och fenomen i dagens Sverige.

När hon försökte fråga modern om detta, svarade modern att fadern var "galen" och stack iväg från dem när Anita var tre år gammal för att jaga "hjärnspöken som bara han kunde se". Han kom aldrig tillbaka och modern lyckades inte spåra honom. Av bitterhet förstörde modern all information om faderns namn och vägrar envist att avslöja det för Anita.

När Anita började använda faderns anteckningsbok för att spåra upp honom, kom hon i kontakt med ett hemligt sällskap, "Riddarvakten", vars syften är oklara. Riddarvakten har mäktiga, rika vänner i högstående positioner. De hade något otalt med Anitas far, och talade om att han stulit någon viktig information från dem. När de krävde att få anteckningsboken flydde Anita från sällskapet.

Kort därpå, när Anita besökte sin mors hem, utsattes det för ett brandbombsangrepp kombinerat med ett angrepp av troll -- "Riddarvaktens" lydiga hejdukar.
Anita överlevde (med rökskador som gjorde henne permanent hes), men modern dog.
Anita svor att hämnas, finna sanningen om sin fars försvinnande, stoppa "Riddarvakten" samt att använda kunskaperna hon ärvt för att jaga övernaturliga monster.
(Slut på Backstory)

I inledningen har Anita spårat upp ett särskilt farligt troll som har smak för mordbrand, och dödar det med speciella vapen (se filmen TROLLJÄGAREN!). Trollet dör och vid kroppen finner Anita nya bevis som pekar mot "Riddarvaktens" planer...
("Överraskande vändning" i slutet av romanen: Riddarvakten leds av onda älvor som låtsas vara adliga människor!)

Bevisen är i form av ett slags budkavle-stav med trollrunor, som ger trollen magiska befallningar. Anita försöker lista ut hur dessa budkavlar skickas och varifrån. Hon uppsöker en kontakt som...
 (slut på exempel)
---------------------------

Pröva nu själv att skriva ett synopsis! När det är klart, kommer nästa steg: Att skriva själva manuskriptet.
Fortsättning följer...
Del 1 av "Så hur skriver man en sån där trilogi, änna då?" finns HÄR.
Del 3 av "Så hur skriver man en sån där trilogi, änna då?" finns HÄR.