Det var länge sen jag fick post från läsare.
Jag vet att mina böcker blir lästa, men det gör inte utslag i form av mejl från dem som läst böckerna.
Är detta typiskt för vår tid?
John-Henri Holmberg kommenterade på Facebook:
"Ja,
det har blivit betydligt mindre vanligt. Efter fjolårets bok om Häpna!
har jag fått två brev, vilket jag tyckte var imponerande. Andra böcker
på senare tid har givit färre. Skälet till minskningen är väl
gissningsvis att mycket få numera alls skriver
brev, och att de som möjligen får impulsen att höra av sig om de inte
snabbt hittar en epostadress struntar i att alls skriva. Men som sagt är
det här bara min erfarenhet, och gissning."
Är det bara de mest bästsäljande författarna som får läsarpost numera?
Om du har läst nån av mina böcker och vill skriva en rad om det till mig, så finns jag på Facebook -- eller skriv till aryngve [snabel-a] g m a i l [punkt] c o m.
Författarblogg om mitt skrivande, mina böcker och annat.
Friday, May 20, 2016
Wednesday, May 18, 2016
Så hur skriver man en sån där trilogi, änna då? (Del 2)
Så här går det ofta för dem som ska skriva sin allra första roman
(och en hel del som skriver sin andra eller tredje roman också):
Utan några andra förberedelser än en brinnande skaparlust sätter personen entusiastiskt igång med att skriva första kapitlet...
"Kapitel 1 - Det var en mörk och stormig natt. Plötsligt hördes ett skott..."
Och så blir det tvärstopp.
Skaparlusten hjälper inte. Paniken sätter in. "M-men... varför kommer inte orden av sig själva? Jag vet ju att de finns därinne i min hjärna!"
Berättelsen finns i din hjärna... men inte orden. Berättelsen har inte fått formen av en roman ännu. Vi går inte runt med kompletta oskrivna böcker lagrade i våra minnen, hjärnan är inte uppbyggd så. Du måste bearbeta informationen som finns i ditt huvud till en struktur som går att läsa som text.
Så här brukar jag göra -- och inte ens det är en garanti för att det alltid kommer att funka: Gör grundliga förberedelser innan du börjar skriva första kapitlet.
Först måste du skriva ned en sammanfattning av hela berättelsen, och du måste vara väldigt petig med detaljerna i handlingen. Då minskar risken betydligt för att köra fast under skrivprocessen. Denna sammanfattning kallar jag ett synopsis, fast folk tolkar det begreppet olika -- inte alla skriver dem så detaljerat som jag gör.
Tänk på detta synopsis som en konstruktionsritning.
En stor fördel med ett detaljerat synopsis är att det ger dig en överblick över berättelsen, som kan utnyttjas på flera sätt. T.ex.:
- Du kan lättare bygga upp en händelseutveckling steg för steg, så att spänning eller humor stegras successivt till en klimax.
- Du kan få handlingen att på ett smidigt sätt leda till en eventuell fortsättning.
- Eventuella svagheter i handlingen eller karaktärernas beteende är lättare att upptäcka på ett tidigt stadium.
"Men jag vill skapa fritt!" kanske någon invänder. "Alltför mycket fokus på struktur hämmar min kreativitet!"
Skulle du vilja flytta in i ett hus som svajar när det blåser, och vars arkitekt hävdar att "Jag behövde ingen konstruktionsritning, för den bara hämmade mig!"...?
Så svälj stoltheten och börja skriva ditt synopsis. Om du kan teckna, gör gärna också skisser av huvudpersonerna, samt viktiga platser och miljöer i berättelsen. De behöver inte vara snygga nog att visa upp, bara de hjälper dig definiera detaljer som ska beskrivas i texten.
Bara som exempel: Hur ser huvudpersonens ögon ut? Ja, hur beskriver man ögon...? En amatör faller lätt tillbaka på vaga klichéer:
"Hennes intensivt gröna ögon gnistrade av intelligens."
Larv. Ögon gnistrar inte. Det funkar inte som metafor heller -- intelligens visar sig inte som gnistor runt ögonen, utom möjligen i serietidningar. (Och lägg av med gröna ögon, va? Ögonfärg säger ingenting om en persons karaktär.)
Försök rita de där ögonen innan du skriver om dem. Om du inte ens kan det, så finn ett foto på något ansikte du tycker är intressant, och använd det som modell för den karaktär som ska beskrivas i ditt synopsis (och senare i själva texten).
Den slarvigaste beskrivning av en karaktärs utseende jag sett i en professionellt publicerad roman var i Alistair McLeans thriller SEAWITCH (1977). McLean skrev om skurken att han "såg ut som John Wayne". Slappt.
Ett synopsis bör alltså innehålla, i tillägg till den detaljerade handlingen, början till en grundbeskrivning av de viktigaste karaktärerna. Här är det viktigt att lägga märke till vad som gör karaktärer intressanta, och till en del av handlingen. Fråga dig:
- Kretsar handlingen kring bara en person, eller flera? Är detta en "one man show" eller en historia om många människor?
- Vad är handlingens "motor", det som driver händelseförloppet framåt? Är "motorn" i huvudsak yttre skeenden (vulkanutbrott, bankrån, sociala orättvisor, nageltrång) eller personernas inre motivation (rädsla, längtan, avundsjuka, kärlek, Bingolotto-beroende)?
- Exakt vad motiverar karaktärerna till handling? (Eller är de passiva till sin natur? En karaktär måste inte vara handlingskraftig.)
- Vad måste du (författaren) känna till om handling och karaktärer som läsaren inte vet? Håll dig ett steg före läsaren. Skriv en "backstory" (bakgrundshistoria) om huvudpersonerna.
- Fyller karaktären egentligen någon funktion i berättelsen? (Om den inte gör det, varför har du den med då?)
- Vad är huvudpersonens "nyckelscen"? Alla läsare kan förstå och identifiera sig med att en karaktär går och bär på någon händelse eller olycka som präglat personen för resten av livet. Det behöver inte vara något fasansfullt (som t.ex. Lisbeth Salanders barndom), men nånting måste finnas där -- och det måste dyka upp någonstans i berättelsen, även om det bara antyds.
(Faktiskt är det mest effektivt om det bara antyds.)
Det kan ju också vara så att författaren omedvetet (eller fullt medvetet) väver in sina egna personliga "demoner" i sin fiktiva huvudperson, och låter dem bli motorn som driver huvudpersonen. Gärna det, men se till att det funkar som en del av handlingen.
Till exempel funkar det inte i Harold Robbins' roman XANADU att huvudpersonens egentliga "demon" är hans kokainmissbruk, som aldrig ifrågasätts, och att huvudpersonen gång på gång måste stanna upp handlingen för att få tag i sin langare. Läsaren har serverats den falska premissen att romanen skulle handla om något annat, och blir pålurad en monoton, urtråkig skildring av en rik mans drogproblem.
Låt det bli en läxa: Om författaren har obearbetade personliga problem som smyger sig in i texten, så märker läsaren det -- och inte alltid på ett bra sätt. Ska du skriva om dina problem, så gör det hellre medvetet.
Hursomhelst... medan ditt synopsis tar form, kommer du troligen att få nya insikter om berättelsen du tänkt skriva. "Den här bifiguren behöver förklaras mer", eller "hur kommer huvudpersonen egentligen från Punkt A till Punkt B?" Bra! Det betyder att ditt synopsis hjälper dig tänka medvetet om berättelsens struktur. Fortsätt så.
OBS: Ett synopsis i sig behöver inte vara välskrivet eller ens strukturerat. Det får gärna likna en hög löst sammanhängande anteckningar.
Nedan följer ett exempel på ett tänkt synopsis för den icke-existerande Urban Fantasy-romanen Anita Blekemyr, Trolljägare ((c) A.R.Yngve). Lägg särskilt märke till att det som skrivs ned är "work in progress" -- olika möjliga handlingstrådar och val kan testas innan den färdiga texten ens påbörjas.
-----------------------------------------
SYNOPSIS: "ANITA BLEKEMYR, TROLLJÄGARE" (Roman, Urban Fantasy)
- Första kapitlet börjar:
"Det var en regngrå morgon i Skövde. Regnet kunde inte spola bort stanken av troll från småstadsdjungelns gator." (Stil: hårdkokt!)
Handling:
Inledning: Först får vi följa huvudpersonen Anita Blekemyr på uppdrag i Skövde, i nutid. Hon jobbar "svart", utan officiellt tillstånd, med att spåra upp och jaga eller fånga in övernaturliga väsen som plågar människor. Ibland tar hon de övernaturligas parti. Det antyds att hon har ett förflutet.
Typer av väsen: Troll, vättar, tomtar. Älvorna dyker inte upp till att börja med. (Är de en del av en "dold elit" i samhället? Älvor låtsas vara människor för att få makt? Testa.)
Idéer:
- Väsen som speglar en orättvis social klasstruktur? (Trollen längst ned, älvorna högst upp?)
- Vilken roll spelar kön hos övernaturliga väsen? (Varning: Anta inte automatiskt att alla troll är "han" eller "hon"! Kanske könsneutrala väsen?)
- Hur våldsam är Anita Blekemyr? Vilka vapen har hon?
- Förlitar hon sig mest på vapen eller tankeförmåga -- eller bägge?
- Har trollen guld som hon tar för att finansiera sin aktivitet?
Beskrivning av Anita Blekemyr:
ca. 25 år, 160 cm lång, kompakt byggd, vältränad fysik, kort svart hår.
Hon har tre tatueringar: Ett kors på högra handryggen, en trollformel skriven i runor på vänstra handryggen, och på bröstbenet texten "Blodgrupp O" (för sjukhuspersonal).
Ansikte: Smal uppnäsa, grå smala ögon, tunna läppar, blek hy, markerade kindben, ser misstänksam ut.
Annat: Hes röst (orsakad av rökskador vid brand).
På fingrarna bär hon ett antal ringar av silver, som också är amuletter -- och knogjärn.
Utrustning (på jobbet): grova kläder, knäskydd, hockeyhjälm (!), löparskor med broddar, nattikikare för ultraviolett och infrarött ljus, ryggsäck med utrustning (bl.a. krucifix, träpåle + klubba mot vampyrer), vattenpistol med vigvatten, olika knivar, käpp med silverspets, iPad.
Backstory (OBS: Läsarna ska inte veta om hela bakgrunden, bara författaren): Anita Blekemyr föddes på nyårsafton år 1999 av en svensk mor (Anna Blekemyr) och en okänd far. Allt hon har av bevis på faderns identitet är ett gammalt fotografi som hon alltid bär med sig.
Efter en otrygg uppväxt upptäckte Anita som tonåring en anteckningsbok som fadern lämnat efter sig -- med formler och märklig handskrift som beskriver existensen av övernaturliga väsen och fenomen i dagens Sverige.
När hon försökte fråga modern om detta, svarade modern att fadern var "galen" och stack iväg från dem när Anita var tre år gammal för att jaga "hjärnspöken som bara han kunde se". Han kom aldrig tillbaka och modern lyckades inte spåra honom. Av bitterhet förstörde modern all information om faderns namn och vägrar envist att avslöja det för Anita.
När Anita började använda faderns anteckningsbok för att spåra upp honom, kom hon i kontakt med ett hemligt sällskap, "Riddarvakten", vars syften är oklara. Riddarvakten har mäktiga, rika vänner i högstående positioner. De hade något otalt med Anitas far, och talade om att han stulit någon viktig information från dem. När de krävde att få anteckningsboken flydde Anita från sällskapet.
Kort därpå, när Anita besökte sin mors hem, utsattes det för ett brandbombsangrepp kombinerat med ett angrepp av troll -- "Riddarvaktens" lydiga hejdukar.
Anita överlevde (med rökskador som gjorde henne permanent hes), men modern dog.
Anita svor att hämnas, finna sanningen om sin fars försvinnande, stoppa "Riddarvakten" samt att använda kunskaperna hon ärvt för att jaga övernaturliga monster.
(Slut på Backstory)
I inledningen har Anita spårat upp ett särskilt farligt troll som har smak för mordbrand, och dödar det med speciella vapen (se filmen TROLLJÄGAREN!). Trollet dör och vid kroppen finner Anita nya bevis som pekar mot "Riddarvaktens" planer...
("Överraskande vändning" i slutet av romanen: Riddarvakten leds av onda älvor som låtsas vara adliga människor!)
Bevisen är i form av ett slags budkavle-stav med trollrunor, som ger trollen magiska befallningar. Anita försöker lista ut hur dessa budkavlar skickas och varifrån. Hon uppsöker en kontakt som...
(slut på exempel)
---------------------------
Pröva nu själv att skriva ett synopsis! När det är klart, kommer nästa steg: Att skriva själva manuskriptet.
Fortsättning följer...
Del 1 av "Så hur skriver man en sån där trilogi, änna då?" finns HÄR.
Del 3 av "Så hur skriver man en sån där trilogi, änna då?" finns HÄR.
Utan några andra förberedelser än en brinnande skaparlust sätter personen entusiastiskt igång med att skriva första kapitlet...
"Kapitel 1 - Det var en mörk och stormig natt. Plötsligt hördes ett skott..."
Och så blir det tvärstopp.
Skaparlusten hjälper inte. Paniken sätter in. "M-men... varför kommer inte orden av sig själva? Jag vet ju att de finns därinne i min hjärna!"
Berättelsen finns i din hjärna... men inte orden. Berättelsen har inte fått formen av en roman ännu. Vi går inte runt med kompletta oskrivna böcker lagrade i våra minnen, hjärnan är inte uppbyggd så. Du måste bearbeta informationen som finns i ditt huvud till en struktur som går att läsa som text.
Så här brukar jag göra -- och inte ens det är en garanti för att det alltid kommer att funka: Gör grundliga förberedelser innan du börjar skriva första kapitlet.
Först måste du skriva ned en sammanfattning av hela berättelsen, och du måste vara väldigt petig med detaljerna i handlingen. Då minskar risken betydligt för att köra fast under skrivprocessen. Denna sammanfattning kallar jag ett synopsis, fast folk tolkar det begreppet olika -- inte alla skriver dem så detaljerat som jag gör.
Tänk på detta synopsis som en konstruktionsritning.
En stor fördel med ett detaljerat synopsis är att det ger dig en överblick över berättelsen, som kan utnyttjas på flera sätt. T.ex.:
- Du kan lättare bygga upp en händelseutveckling steg för steg, så att spänning eller humor stegras successivt till en klimax.
- Du kan få handlingen att på ett smidigt sätt leda till en eventuell fortsättning.
- Eventuella svagheter i handlingen eller karaktärernas beteende är lättare att upptäcka på ett tidigt stadium.
"Men jag vill skapa fritt!" kanske någon invänder. "Alltför mycket fokus på struktur hämmar min kreativitet!"
Skulle du vilja flytta in i ett hus som svajar när det blåser, och vars arkitekt hävdar att "Jag behövde ingen konstruktionsritning, för den bara hämmade mig!"...?
Så svälj stoltheten och börja skriva ditt synopsis. Om du kan teckna, gör gärna också skisser av huvudpersonerna, samt viktiga platser och miljöer i berättelsen. De behöver inte vara snygga nog att visa upp, bara de hjälper dig definiera detaljer som ska beskrivas i texten.
Bara som exempel: Hur ser huvudpersonens ögon ut? Ja, hur beskriver man ögon...? En amatör faller lätt tillbaka på vaga klichéer:
"Hennes intensivt gröna ögon gnistrade av intelligens."
Larv. Ögon gnistrar inte. Det funkar inte som metafor heller -- intelligens visar sig inte som gnistor runt ögonen, utom möjligen i serietidningar. (Och lägg av med gröna ögon, va? Ögonfärg säger ingenting om en persons karaktär.)
Försök rita de där ögonen innan du skriver om dem. Om du inte ens kan det, så finn ett foto på något ansikte du tycker är intressant, och använd det som modell för den karaktär som ska beskrivas i ditt synopsis (och senare i själva texten).
Den slarvigaste beskrivning av en karaktärs utseende jag sett i en professionellt publicerad roman var i Alistair McLeans thriller SEAWITCH (1977). McLean skrev om skurken att han "såg ut som John Wayne". Slappt.
Ett synopsis bör alltså innehålla, i tillägg till den detaljerade handlingen, början till en grundbeskrivning av de viktigaste karaktärerna. Här är det viktigt att lägga märke till vad som gör karaktärer intressanta, och till en del av handlingen. Fråga dig:
- Kretsar handlingen kring bara en person, eller flera? Är detta en "one man show" eller en historia om många människor?
- Vad är handlingens "motor", det som driver händelseförloppet framåt? Är "motorn" i huvudsak yttre skeenden (vulkanutbrott, bankrån, sociala orättvisor, nageltrång) eller personernas inre motivation (rädsla, längtan, avundsjuka, kärlek, Bingolotto-beroende)?
- Exakt vad motiverar karaktärerna till handling? (Eller är de passiva till sin natur? En karaktär måste inte vara handlingskraftig.)
- Vad måste du (författaren) känna till om handling och karaktärer som läsaren inte vet? Håll dig ett steg före läsaren. Skriv en "backstory" (bakgrundshistoria) om huvudpersonerna.
- Fyller karaktären egentligen någon funktion i berättelsen? (Om den inte gör det, varför har du den med då?)
- Vad är huvudpersonens "nyckelscen"? Alla läsare kan förstå och identifiera sig med att en karaktär går och bär på någon händelse eller olycka som präglat personen för resten av livet. Det behöver inte vara något fasansfullt (som t.ex. Lisbeth Salanders barndom), men nånting måste finnas där -- och det måste dyka upp någonstans i berättelsen, även om det bara antyds.
(Faktiskt är det mest effektivt om det bara antyds.)
Det kan ju också vara så att författaren omedvetet (eller fullt medvetet) väver in sina egna personliga "demoner" i sin fiktiva huvudperson, och låter dem bli motorn som driver huvudpersonen. Gärna det, men se till att det funkar som en del av handlingen.
Till exempel funkar det inte i Harold Robbins' roman XANADU att huvudpersonens egentliga "demon" är hans kokainmissbruk, som aldrig ifrågasätts, och att huvudpersonen gång på gång måste stanna upp handlingen för att få tag i sin langare. Läsaren har serverats den falska premissen att romanen skulle handla om något annat, och blir pålurad en monoton, urtråkig skildring av en rik mans drogproblem.
Låt det bli en läxa: Om författaren har obearbetade personliga problem som smyger sig in i texten, så märker läsaren det -- och inte alltid på ett bra sätt. Ska du skriva om dina problem, så gör det hellre medvetet.
Hursomhelst... medan ditt synopsis tar form, kommer du troligen att få nya insikter om berättelsen du tänkt skriva. "Den här bifiguren behöver förklaras mer", eller "hur kommer huvudpersonen egentligen från Punkt A till Punkt B?" Bra! Det betyder att ditt synopsis hjälper dig tänka medvetet om berättelsens struktur. Fortsätt så.
OBS: Ett synopsis i sig behöver inte vara välskrivet eller ens strukturerat. Det får gärna likna en hög löst sammanhängande anteckningar.
Nedan följer ett exempel på ett tänkt synopsis för den icke-existerande Urban Fantasy-romanen Anita Blekemyr, Trolljägare ((c) A.R.Yngve). Lägg särskilt märke till att det som skrivs ned är "work in progress" -- olika möjliga handlingstrådar och val kan testas innan den färdiga texten ens påbörjas.
-----------------------------------------
SYNOPSIS: "ANITA BLEKEMYR, TROLLJÄGARE" (Roman, Urban Fantasy)
- Första kapitlet börjar:
"Det var en regngrå morgon i Skövde. Regnet kunde inte spola bort stanken av troll från småstadsdjungelns gator." (Stil: hårdkokt!)
Handling:
Inledning: Först får vi följa huvudpersonen Anita Blekemyr på uppdrag i Skövde, i nutid. Hon jobbar "svart", utan officiellt tillstånd, med att spåra upp och jaga eller fånga in övernaturliga väsen som plågar människor. Ibland tar hon de övernaturligas parti. Det antyds att hon har ett förflutet.
Typer av väsen: Troll, vättar, tomtar. Älvorna dyker inte upp till att börja med. (Är de en del av en "dold elit" i samhället? Älvor låtsas vara människor för att få makt? Testa.)
Idéer:
- Väsen som speglar en orättvis social klasstruktur? (Trollen längst ned, älvorna högst upp?)
- Vilken roll spelar kön hos övernaturliga väsen? (Varning: Anta inte automatiskt att alla troll är "han" eller "hon"! Kanske könsneutrala väsen?)
- Hur våldsam är Anita Blekemyr? Vilka vapen har hon?
- Förlitar hon sig mest på vapen eller tankeförmåga -- eller bägge?
- Har trollen guld som hon tar för att finansiera sin aktivitet?
Beskrivning av Anita Blekemyr:
ca. 25 år, 160 cm lång, kompakt byggd, vältränad fysik, kort svart hår.
Hon har tre tatueringar: Ett kors på högra handryggen, en trollformel skriven i runor på vänstra handryggen, och på bröstbenet texten "Blodgrupp O" (för sjukhuspersonal).
Ansikte: Smal uppnäsa, grå smala ögon, tunna läppar, blek hy, markerade kindben, ser misstänksam ut.
Annat: Hes röst (orsakad av rökskador vid brand).
På fingrarna bär hon ett antal ringar av silver, som också är amuletter -- och knogjärn.
Utrustning (på jobbet): grova kläder, knäskydd, hockeyhjälm (!), löparskor med broddar, nattikikare för ultraviolett och infrarött ljus, ryggsäck med utrustning (bl.a. krucifix, träpåle + klubba mot vampyrer), vattenpistol med vigvatten, olika knivar, käpp med silverspets, iPad.
Backstory (OBS: Läsarna ska inte veta om hela bakgrunden, bara författaren): Anita Blekemyr föddes på nyårsafton år 1999 av en svensk mor (Anna Blekemyr) och en okänd far. Allt hon har av bevis på faderns identitet är ett gammalt fotografi som hon alltid bär med sig.
Efter en otrygg uppväxt upptäckte Anita som tonåring en anteckningsbok som fadern lämnat efter sig -- med formler och märklig handskrift som beskriver existensen av övernaturliga väsen och fenomen i dagens Sverige.
När hon försökte fråga modern om detta, svarade modern att fadern var "galen" och stack iväg från dem när Anita var tre år gammal för att jaga "hjärnspöken som bara han kunde se". Han kom aldrig tillbaka och modern lyckades inte spåra honom. Av bitterhet förstörde modern all information om faderns namn och vägrar envist att avslöja det för Anita.
När Anita började använda faderns anteckningsbok för att spåra upp honom, kom hon i kontakt med ett hemligt sällskap, "Riddarvakten", vars syften är oklara. Riddarvakten har mäktiga, rika vänner i högstående positioner. De hade något otalt med Anitas far, och talade om att han stulit någon viktig information från dem. När de krävde att få anteckningsboken flydde Anita från sällskapet.
Kort därpå, när Anita besökte sin mors hem, utsattes det för ett brandbombsangrepp kombinerat med ett angrepp av troll -- "Riddarvaktens" lydiga hejdukar.
Anita överlevde (med rökskador som gjorde henne permanent hes), men modern dog.
Anita svor att hämnas, finna sanningen om sin fars försvinnande, stoppa "Riddarvakten" samt att använda kunskaperna hon ärvt för att jaga övernaturliga monster.
(Slut på Backstory)
I inledningen har Anita spårat upp ett särskilt farligt troll som har smak för mordbrand, och dödar det med speciella vapen (se filmen TROLLJÄGAREN!). Trollet dör och vid kroppen finner Anita nya bevis som pekar mot "Riddarvaktens" planer...
("Överraskande vändning" i slutet av romanen: Riddarvakten leds av onda älvor som låtsas vara adliga människor!)
Bevisen är i form av ett slags budkavle-stav med trollrunor, som ger trollen magiska befallningar. Anita försöker lista ut hur dessa budkavlar skickas och varifrån. Hon uppsöker en kontakt som...
(slut på exempel)
---------------------------
Pröva nu själv att skriva ett synopsis! När det är klart, kommer nästa steg: Att skriva själva manuskriptet.
Fortsättning följer...
Del 1 av "Så hur skriver man en sån där trilogi, änna då?" finns HÄR.
Del 3 av "Så hur skriver man en sån där trilogi, änna då?" finns HÄR.
Friday, May 13, 2016
Var du kan låna "DARC AGES - De mörka tidevarven" just nu
Om du vill låna trilogin DARC AGES - De mörka tidevarven så finns den nu på nästan alla svenska bibliotek som e-bok.
E-bokversionen innehåller samma illustrationer som den tryckta utgåvan.
I skrivande stund finns pappersversionen av trilogin att låna i Stockholm (se filialerna Kungsholmens bibliotek och Tranströmerbiblioteket).
De tre delarna heter:
- Uppvaknandet
- Ödemarkens barn
- Slaget om framtiden
Du kan också be ditt lokala bibliotek beställa pappersversionen.
Tuesday, May 10, 2016
Så hur skriver man en sån där trilogi, änna då? (Del 1)
Om man håller på med att skriva prosa tillräckligt länge, börjar (några) folk få för sig att man är en klok och vis människa, som kan ge dem goda råd om hur man ska vara kreativ och skapande.
Det finns sådana författare som ni bör fråga om råd... tyvärr är jag inte en av dem. Mina råd är förfärliga. Dessutom är jag inte speciellt framgångsrik, så vad för "cred" har jag egentligen?
Riktigt bra råd om skrivandets konst och praktik kan ni få från t.ex. Stephen King -- jag rekommenderar varmt hans böcker Dödsdansen (Danse Macabre) och Om att skriva (On Writing). Så egentligen är det ingen mening med att jag börjar bete mig som om jag var "Erfarenhetens Röst"...
Men okej då! Jag måste fylla ut den här bloggen med nånting. Så här kommer första delen av vad som förhoppningsvis blir en lång essä med titeln "Så hur skriver man en sån där trilogi, änna då?"
Jag har redan berättat hur DARC AGES-trilogin blev till och kom ut (och kom ut, och kom ut...). Här ska jag fokusera på själva skrivprocessen. Det tekniska.
Först av allt, innan du ens börjar skriva ned orden, måste du ha en riktigt bra idé, eller ännu hellre en djupt personlig vision, en dröm som du inte kan skaka av dig.
Faktiskt har jag fått flera idéer till berättelser från drömmar. Skriv gärna ned intressanta drömmar du har haft. Bolla dem i tankarna och se om de kan bli till en längre berättelse.
Detta betyder inte att du måste skriva en roman med samma struktur som en dröm. Drömmar är uselt redigerade, manuset är en salig röra och slutet är ofta rena fiaskot -- man vaknar och får inte ens veta hur det gick. Det är de bästa bitarna i drömmen som bör tjäna som inspiration.
Är du en "visuell" person? Kan du "göra bilder" i tankarna? Det kan stimulera historieberättaren i dig. Jag tror inte på att en berättelse ska vara alltför abstrakt. Unna dig att dagdrömma. Om det hjälper, dagdröm med hörlurar på och spela musik som får igång fantasin. Ju mer besatt av din vision du är, desto lättare kommer det att bli att skriva en hel roman av den -- och skriva klart och korrekturläsa romanen, få den refuserad många gånger, och så vidare.
Det finns de som säger så här: Jag vill skriva en bok precis som X, min favoritförfattare.
Kanske du har försökt dig på att imitera dina favoritförfattare. Eller skriver fanfiction. Helt OK. Det är alltid en början. Men sen då? Vad är nästa steg? Du måste kliva ut ur dina idolers skugga nån gång. För mig är att bli en "riktig" författare att hitta sin egen grej, vad den än är. Konst är en egotripp.
(Eller du kan göra som E.L. James, skippa den personliga utvecklingen och istället skriva "Twilight"-fanfiction, bara ändra namnen på Bella och Edward, ge ut resultatet och bli snuskigt rik... men vad är väl ett par hundra miljoner kronor i intäkter? En statussymbol!)
Har du hittat din personliga vision? Känner du att du bara måste, måste uttrycka den i ord? Bra. Då kan vi sätta igång på allvar.
Fortsättning följer...
Del 2 av "Så hur skriver man en sån där trilogi, änna då?" finns HÄR.
Det finns sådana författare som ni bör fråga om råd... tyvärr är jag inte en av dem. Mina råd är förfärliga. Dessutom är jag inte speciellt framgångsrik, så vad för "cred" har jag egentligen?
Riktigt bra råd om skrivandets konst och praktik kan ni få från t.ex. Stephen King -- jag rekommenderar varmt hans böcker Dödsdansen (Danse Macabre) och Om att skriva (On Writing). Så egentligen är det ingen mening med att jag börjar bete mig som om jag var "Erfarenhetens Röst"...
Men okej då! Jag måste fylla ut den här bloggen med nånting. Så här kommer första delen av vad som förhoppningsvis blir en lång essä med titeln "Så hur skriver man en sån där trilogi, änna då?"
Jag har redan berättat hur DARC AGES-trilogin blev till och kom ut (och kom ut, och kom ut...). Här ska jag fokusera på själva skrivprocessen. Det tekniska.
Först av allt, innan du ens börjar skriva ned orden, måste du ha en riktigt bra idé, eller ännu hellre en djupt personlig vision, en dröm som du inte kan skaka av dig.
Faktiskt har jag fått flera idéer till berättelser från drömmar. Skriv gärna ned intressanta drömmar du har haft. Bolla dem i tankarna och se om de kan bli till en längre berättelse.
Detta betyder inte att du måste skriva en roman med samma struktur som en dröm. Drömmar är uselt redigerade, manuset är en salig röra och slutet är ofta rena fiaskot -- man vaknar och får inte ens veta hur det gick. Det är de bästa bitarna i drömmen som bör tjäna som inspiration.
Är du en "visuell" person? Kan du "göra bilder" i tankarna? Det kan stimulera historieberättaren i dig. Jag tror inte på att en berättelse ska vara alltför abstrakt. Unna dig att dagdrömma. Om det hjälper, dagdröm med hörlurar på och spela musik som får igång fantasin. Ju mer besatt av din vision du är, desto lättare kommer det att bli att skriva en hel roman av den -- och skriva klart och korrekturläsa romanen, få den refuserad många gånger, och så vidare.
Det finns de som säger så här: Jag vill skriva en bok precis som X, min favoritförfattare.
Kanske du har försökt dig på att imitera dina favoritförfattare. Eller skriver fanfiction. Helt OK. Det är alltid en början. Men sen då? Vad är nästa steg? Du måste kliva ut ur dina idolers skugga nån gång. För mig är att bli en "riktig" författare att hitta sin egen grej, vad den än är. Konst är en egotripp.
(Eller du kan göra som E.L. James, skippa den personliga utvecklingen och istället skriva "Twilight"-fanfiction, bara ändra namnen på Bella och Edward, ge ut resultatet och bli snuskigt rik... men vad är väl ett par hundra miljoner kronor i intäkter? En statussymbol!)
Har du hittat din personliga vision? Känner du att du bara måste, måste uttrycka den i ord? Bra. Då kan vi sätta igång på allvar.
Fortsättning följer...
Del 2 av "Så hur skriver man en sån där trilogi, änna då?" finns HÄR.
Sunday, May 08, 2016
Nya recensioner av "DARC AGES - De mörka tidevarven"...
Nu rör det på sig -- på en vecka har DARC AGES - De mörka tidevarven fått många nya recensioner av svenska bokbloggare. Några citat:
"Den här boken är iallafall helt olikt någonting annat jag läst
förut, men den är lättläst och spännande. Väldigt annorlunda, men på ett
bra sätt."
-Karolina Jonsson
-Karolina Jonsson
"Jag rekommenderar er att läsa den!"
-Agnes Bokblogg
-Agnes Bokblogg
"Att läsa science fiction väcker tankar, och det här är en bokserie som jag tror YA-läsare helt klart kan gilla."
-Bokhyllan
-Bokhyllan
Tuesday, May 03, 2016
Out now!
UPDATE: The second book of the English version of the DARC AGES trilogy is out now, on Amazon.com.
Monday, May 02, 2016
Thursday, April 28, 2016
Ny recension av "DARC AGES - De mörka tidevarven"!
Bokbloggen Havsdjupens Sal har recenserat DARC AGES - De mörka tidevarven - Första boken: Uppvaknandet.
Citat:
-------------
Den här boken var spännande från allra första början och den fortsatte att underhålla boken igenom.
-------------
Läs hela recensionen HÄR.
Thursday, April 21, 2016
darcages.com har öppnat!
Den officiella websiten för "DARC AGES - De mörka tidevarven" har öppnat! Gå till:
darcages.com
Där finns redan en hel del material, och mer blir det...
darcages.com
Där finns redan en hel del material, och mer blir det...
Monday, April 18, 2016
Mina illustrationer till KG Johanssons ungdomsbok NIVÅ 1000
Jag är en stor beundrare av KG Johansson -- musiker, författare, översättare -- och jag har tidigare gjort omslag till hans böcker Gravliden och Nivå 13.
I år gav Wela Förlag ut KGs ungdomsbok Nivå 1000 (uppföljaren till Nivå 13), och jag fick göra både omslag och illustrationer.
Här nedan visas lite av hur jag gjorde bilderna:
Först läste jag manuset (ja, det är inte så självklart -- det vimlar av bokomslag som inte har något att göra med bokens innehåll!).
Jag gjorde anteckningar, skisser och utkast.
Så ritade jag bilderna med blyertspenna och tuschade dem.
Sedan fotograferade jag teckningarna med digitalkamera (annars föredrar jag att scanna dem), och behandlade dem med grafikprogrammet The Gimp (mycket likt Photoshop).
I den digitala "postproduktionen" får teckningarna gråtoner och mer svärta, eventuell text bifogas, eller teckningar kombineras med annat bildmaterial. Jag justerar också småfel och anatomiska missar i teckningarna. (Blev en näsa för lång eller en arm för kort? Lätt fixat på datorn!)
Det knepigaste med att göra bilder och omslag till böcker är att bildernas proportioner måste passa bokens fysiska format -- och måtten är olika för e-böcker och tryckta böcker.
Bildernas marginaler kan förstås rättas till efter att de är färdiga... men det är smart att på förhand utforma dem så det blir enkelt att justera dem i efterhand!
(OBS: Jag gör gärna omslag åt andra förlag/författare. Ta kontakt om du behöver få ett omslag gjort snabbt, snyggt och till rimligt pris. Jag finns på LinkedIn och Facebook.)
I år gav Wela Förlag ut KGs ungdomsbok Nivå 1000 (uppföljaren till Nivå 13), och jag fick göra både omslag och illustrationer.
Här nedan visas lite av hur jag gjorde bilderna:
Skisser och noter (överst), samt en färdig teckning innan den bearbetats digitalt.
Lägg märke till skissen överst till höger som är förstadiet till teckningen nedan.
I "postproduktionen" lade jag till slogan MUSIKEN HAR RÄDDAT MIG FRÅN IDROTTEN på figurens t-shirt, och justerade handens och armens proportioner.
Lägg märke till skissen överst till höger som är förstadiet till teckningen nedan.
I "postproduktionen" lade jag till slogan MUSIKEN HAR RÄDDAT MIG FRÅN IDROTTEN på figurens t-shirt, och justerade handens och armens proportioner.
Först läste jag manuset (ja, det är inte så självklart -- det vimlar av bokomslag som inte har något att göra med bokens innehåll!).
Jag gjorde anteckningar, skisser och utkast.
Så ritade jag bilderna med blyertspenna och tuschade dem.
Sedan fotograferade jag teckningarna med digitalkamera (annars föredrar jag att scanna dem), och behandlade dem med grafikprogrammet The Gimp (mycket likt Photoshop).
I den digitala "postproduktionen" får teckningarna gråtoner och mer svärta, eventuell text bifogas, eller teckningar kombineras med annat bildmaterial. Jag justerar också småfel och anatomiska missar i teckningarna. (Blev en näsa för lång eller en arm för kort? Lätt fixat på datorn!)
Det knepigaste med att göra bilder och omslag till böcker är att bildernas proportioner måste passa bokens fysiska format -- och måtten är olika för e-böcker och tryckta böcker.
Bildernas marginaler kan förstås rättas till efter att de är färdiga... men det är smart att på förhand utforma dem så det blir enkelt att justera dem i efterhand!
(OBS: Jag gör gärna omslag åt andra förlag/författare. Ta kontakt om du behöver få ett omslag gjort snabbt, snyggt och till rimligt pris. Jag finns på LinkedIn och Facebook.)
Thursday, April 14, 2016
Illustration från "DARC AGES - De mörka tidevarven"
Illustration från "DARC AGES - De mörka tidevarven", Första Boken: Uppvaknandet, Kap.17:
Böckerna i DARC AGES-trilogin innehåller 10-15 illustrationer vardera.
Se också mina illustrationer i barnböckerna Sagopyjamasen, Hundra tusen pirater, och KG Johanssons ungdomsbok Nivå 1000.
(Letar du efter en illustratör som kan göra proffsiga bokomslag och illustrationer till dina böcker? Kontakta mig på Facebook.)
Böckerna i DARC AGES-trilogin innehåller 10-15 illustrationer vardera.
Se också mina illustrationer i barnböckerna Sagopyjamasen, Hundra tusen pirater, och KG Johanssons ungdomsbok Nivå 1000.
(Letar du efter en illustratör som kan göra proffsiga bokomslag och illustrationer till dina böcker? Kontakta mig på Facebook.)
Monday, April 11, 2016
Var du kan låna DARC AGES just nu
Om du skulle vilja läsa trilogin "DARC AGES - De mörka tidevarven" innan du bestämmer dig för att köpa den -- eller bara vill slippa köpa den -- så finns den redan på flera svenska bibliotek som e-bok.
I skrivande stund finns e-bokversionen av trilogin att låna på följande orter -- och kom ihåg att författare får en liten peng för varje registrerat bibliotekslån, så jag tjänar på det i längden:
Stockholm
Partille
Vårgårda
Timrå
Örebro
Växjö
Svedala
Kramfors
Sollentuna
Helsingborg
Karlskrona
Götabiblioteken (Östergötland)
Bibliotek i Västra Götaland
Just i detta nu har Stockholms Stadsbibliotek beställt 2 ex. av den tryckta utgåvan av trilogin, till filialerna Kungsholmens bibliotek och Tranströmerbiblioteket.
Om du vill ställa dig på bibliotekens väntelista för trilogin, så gå -- jag menar rusa! -- dit... eller lunka i maklig takt till följande webbsajter och gör en reservation:
- Uppvaknandet
- Ödemarkens barn
- Slaget om framtiden
Och naturligtvis kan du be ditt lokala bibliotek köpa in den tryckta utgåvan av "DARC AGES - De mörka tidevarven". (Om du har gjort det, skicka gärna en epost och berätta det för mig!)
UPPDATERING (13 maj 2016): E-bokversionen finns nu på i stort sett alla svenska bibliotek. Den tryckta versionen finns att låna i Stockholm.
Monday, April 04, 2016
Recension Nr.2 av DARC AGES - De mörka tidevarven - Första boken: Uppvaknandet
Bokbloggaren Vargnatt har läst min nyutkomna bok DARC AGES - De mörka tidevarven - Första boken: Uppvaknandet.
Citat:
------------
På slutet blir jag som mest indragen i hela berättelsen, det är då det verkligen känns som att det börjar hända saker och jag har lärt känna Darc och de andra karaktärerna bättre. Det lovar mycket gott inför nästa bok i trilogin!
------------
Läs hela Vargnatts recension HÄR.
(Läs även Jasons recension på sajten Catahya.net.)
Citat:
------------
På slutet blir jag som mest indragen i hela berättelsen, det är då det verkligen känns som att det börjar hända saker och jag har lärt känna Darc och de andra karaktärerna bättre. Det lovar mycket gott inför nästa bok i trilogin!
------------
Läs hela Vargnatts recension HÄR.
(Läs även Jasons recension på sajten Catahya.net.)
Saturday, April 02, 2016
DARC AGES Book One: The Awakening - new illustrated English edition!

First, a little back story:
My space-opera epic (or series of novels) called DARC AGES has a long history of false starts and reboots. (If I ever write my autobigraphy, which is highly doubtful, it should be titled A Long History of False Starts and Reboots.)
It first appeared as an illustrated Web serial in 1999-2000.
(No, not on this webpage, but on my very first website with the overly obvious title "Read My Books For Free," which no longer exists.)
The Web serial and its illustrations were based on an insanely detailed synopsis for a graphic novel (which was never completed, but that's another back story which is explained in the Afterword to the published Swedish edition of the DARC AGES trilogy).
The Web serial got some positive reader responses. But still I struggled to find a publisher for the manuscript - so I tried several times to self-publish (through Xlibris, CafePress.com and Amazon.com). Self-publishing is not something I would recommend for beginners. The pitfalls are many, and I fell into several of them.
Then I set DARC AGES (more or less) aside and focused on other things. I got short fiction and books published "legit" here and there, and achieved a very modest degree of respectability as a "proper" writer.
Fast-forward to 2015, when my wife had reminded me many, many times that she enjoyed DARC AGES very much and I shouldn't give up on it. (Stephen King's wife similarly encouraged him not to give up on CARRIE. Writers need understanding spouses like fish need water.)
So I approached my Swedish publisher and proposed that I would translate the entire epic into Swedish for a re-release, with all the original artwork included - as an e-book, to minimize the financial risk.
To her eternal credit, the publisher said yes.
It soon dawned on me that the manuscript needed more than translation and proofreading. Parts of it felt rushed. The supporting characters were too sketchy. I added passages and improved old ones, and also made the same changes to the English version... in effect I was rewriting the same novel in two languages simultaneously.
Then I dug out my original artwork from the attic (literally from a cardboard box of drawings in the attic). Fortunately the ink had not faded noticeably, but the art needed some digital improvement.
So I scanned the original paper drawings, polished up the line art on my computer, added gray tones and created an entirely new book cover and logo.
My Swedish publisher was so impressed with the result that she released DARC AGES as a trilogy, not only as an e-book but also in pocketbook format. The Swedish release occurred in March 2016. (The earliest review gave the first part of the trilogy 4 stars out of 5.)
Now, at last, I have decided to release the entire revised, expanded 4th edition of DARC AGES in English on Amazon.com -- it's still self-publishing, but I feel that the "properly" published Swedish edition increases the "credibility" of the English version.
(Is that wrong? Then please write to "aryngve-AT-gmail-DOT-com" or my Facebook page, and explain to me why I ought to spend another sixteen years on finding an American/British publisher.)
First out is of course Book One, soon to be followed by Book Two and Three... and once the fourth part of the series has been released in Sweden, I intend to release it in an English translation as well.
Have a look at the first few pages -- and illustrations -- of the English edition HERE.
But what really matters to you, Dear Reader, is of course the question "Are these books any good?"
The very first review of the new illustrated 4th edition was positive:
-------------------
For some reason I get a nostalgic feeling when I read this. Perhaps it is the narrative momentum, or that the author has used classical SF symbolism. It may also be the illustrations that create an association to older SF stories.
It is an exciting book in an accessible, simple style. The latter is a relief because it seems to have become fashionable to write as long-winded and complicated as possible. Only what is relevant is described, the tedious parts are fast-forwarded. It's probably a book that even impatient people with reading difficulties could absorb without difficulty.
Darc Ages is a rather lighthearted adventure story where David gets to know the new world, impresses others with his knowledge and abilities, and in true heroic spirit tries to help the people who saved him.
[translated quote]
-------------------
On this blog I will tell you more about how DARC AGES came to be, and where it might be going. Watch this space...
ADDENDUM (Nov. 2, 2016):
Since this article was posted, Books I-III of DARC AGES have been released in Swedish and English. The fourth book in the series is being written.
Find out more at the official DARC AGES website.
Friday, April 01, 2016
The Best Autobiography EVER!
I'm reading a riveting life's story! Truly, this guy lived an
interesting life. Just let me quote a brief passage from this must-read
book:
----------------
A HAIRY LIFE
The autobiography of Chewbacca
----------------
A HAIRY LIFE
The autobiography of Chewbacca
Chapter 1: My birth
NNNRAHH HRRRANH RHEEAAH RHHBAHHAH? HNNH AHRRN AARRH RHAAHYYH. HEEHRRRAAH NRRH HAAHN HRROLOH! HNRRH [...]
----------------
NNNRAHH HRRRANH RHEEAAH RHHBAHHAH? HNNH AHRRN AARRH RHAAHYYH. HEEHRRRAAH NRRH HAAHN HRROLOH! HNRRH [...]
----------------
Wednesday, March 30, 2016
Den första recensionen av "DARC AGES - De mörka tidevarven"
Den allra första recensionen av den första delen av "DARC AGES - De mörka tidevarven" har dykt upp -- på websajten Catahya.net.
Citat:
"Alla ingredienser som hör till genren finns med. Till skillnad från Terra Hexa[*] är den här framtidsvärlden mer fundamental och trovärdig. Man dras in i illusionen av att så här skulle det verkligen kunna bli efter en katastrof. Att världen är främmande men samtidigt mycket välbekant är också det en styrka. Det finns vissa saker som jag saknar. Bland annat att det aldrig blir mycket mer än just underhållning, och att det inte finns några starka kvinnliga karaktärer i berättelsen. Men alla böcker kan väl inte vara “genuscertifierade” antar jag. Den svartvita uppdelningen i ont och gott är väl också något som hör äventyrsberättelser till även om jag själv oftast föredrar gråskalor. Men det är ändå en riktigt bra bok."
Catahyas recensent gav "DARC AGES - De mörka tidevarven - Första boken: Uppvaknandet" betyget 4 av 5.
Läs hela recensionen här.
(* "Terra Hexa" är en bokserie av samma författare, utgiven på Wela Förlag.)
Citat:
"Alla ingredienser som hör till genren finns med. Till skillnad från Terra Hexa[*] är den här framtidsvärlden mer fundamental och trovärdig. Man dras in i illusionen av att så här skulle det verkligen kunna bli efter en katastrof. Att världen är främmande men samtidigt mycket välbekant är också det en styrka. Det finns vissa saker som jag saknar. Bland annat att det aldrig blir mycket mer än just underhållning, och att det inte finns några starka kvinnliga karaktärer i berättelsen. Men alla böcker kan väl inte vara “genuscertifierade” antar jag. Den svartvita uppdelningen i ont och gott är väl också något som hör äventyrsberättelser till även om jag själv oftast föredrar gråskalor. Men det är ändå en riktigt bra bok."
Catahyas recensent gav "DARC AGES - De mörka tidevarven - Första boken: Uppvaknandet" betyget 4 av 5.
Läs hela recensionen här.
(* "Terra Hexa" är en bokserie av samma författare, utgiven på Wela Förlag.)
Thursday, March 17, 2016
Tuesday, March 15, 2016
Subscribe to:
Posts (Atom)














