Foto av mig taget mitt på dagen, 1 juni 2016.

Så hur skriver man en sån där trilogi, änna då? (Del 3)

Så du har klarat av de föregående etapperna i ditt romanprojekt:

1. Vision
2. Synopsis

Så var det att börja skriva själva texten då... men stopp ett tag!
Låt oss säga att du skriver en Urban Fantasy-bok som utspelar sig i Sverige i nutid -- "Anita Blekemyr, Trolljägare". Och första kapitlet börjar med raden "Det var en regngrå morgon i Skövde"...

Men har du ens varit i Skövde på sistone? (Att ha sett staden passera från ett tågfönster räknas inte.) Hur stort är det? Hur låter lokalbefolkningens slang? Har de spårvagnar? Vet du egentligen ett skvatt om Skövde?

Det är med andra ord hög tid att göra research (=faktaundersökningar).

En del människor skulle säkert ge rådet att göra research före synopsis -- och till och med innan du har en vision av en berättelse -- men jag tycker inte det. För att:

A) Berättelsen och visionen är viktigare än fakta -- du är författare, inte Janne Josefsson.

B) Det är lätt att bli så förälskad i de spännande fakta man finner, att de blir berättelsen. Det kan leda till böcker fulla av s.k. "infodumps". En uppräkning av fakta om Skövde äro icke en berättelse som utspelar sig i Skövde.

C) Ett speciellt kulturellt problem i Sverige är den här fixeringen vid att litteratur måste vara så "realistisk" som möjligt, annars är det nåt "fel" med den. Detta är en illusion. Litteratur är inte realistisk.

Punkt C) kräver en liten utvikning. Ta dialog till exempel. Ska dialog i en roman skrivas exakt som verklig konversation låter, blir det så här:

"Öh, Nisse! Har du, öh, sett min iPhone?"
"Va?"
"Har du sett min, öh, iPhone!"
"Har du sett i, vad heter det, lådan, öh skåpet menar jag, därnere vid jackorna?"
"Va..."
Samtidigt ropar ett barn i mun på dem båda: "Pappa! Jag är fä... färdig!"
"Vänta... Lillen, Mam... Pappa är, öh, upptagen. Öh Rutan! Du får finna den själv, sorry."
"Va?"
"(Suckar) Jag kommer, Lillen. Öh... vänta."
"Jag hittade den!"
"Va sa'ru mamma?"
"Ja, öh, hejdå, vi ses!"
"Hejdå mamma!"
"Hejdå! Vänta Nisse... öh, Rutan! Du glömde..."
"Va' drömde du pappa?"
"Glömde!... äh, det var till mamma. Ska pappa torka?"

Är detta realistisk prosa? Ja. Är det bra? Nja, i små portioner kanske, men två hundra sidor av den sortens realism blir rätt tjatigt.

Vi som skriver romaner och noveller redigerar bort en massa rörigt ostrukturerat vardagsspråk utan att ens tänka på det, för att göra dialogen läsligare som text. Det vi kallar "realism" är en samling oskrivna regler och konventioner. När författaren är medveten om detta, blir hon friare att "leka" med dessa oskrivna regler.
Du måste känna till reglerna för att kunna bryta mot dem på ett läsvärt sätt.

Men alltså... research. Internet är fantastiskt för att hitta data, men du kan inte nätsurfa hur det känns att faktiskt vara på en plats, känna dofterna, höra ljuden, se människorna.

Åk till Skövde och bara strosa omkring, lyssna på hur folk pratar, ta en massa foton som referensmaterial, hitta intressanta platser som du kan använda i berättelsen...

Till exempel kanske du lägger märke till avloppsbrunnar och avloppslocken på gatorna -- och får inspiration av det: Tänk om troll använder tunnlar och avloppssystem för att förflytta sig i tätorten utan att bli sedda, och för att skydda sig mot solljus som de inte tål?

Se där -- din research har gett dig en inspiration som du inte hade tidigare.

Det är också väldigt bra att "researcha" verkliga människor som inspiration till dina fiktiva karaktärer. Du kan finna människor i verkliga livet som är minst lika originella och färgstarka som någon påhittad figur.

Vill du att Frasse, din lokale TV-reparatör ska stå som modell för en fiktiv reparatör i din roman? Studera Frasse (men stirra inte -- han kan ta illa upp). Att studera människor och lyssna på dem i en vardaglig miljö är jätteviktigt.
Du behöver inte kopiera deras beteende i minsta detalj i din prosatext! Bara några intressanta detaljer från verkligheten är nog för att göra en påhittad figur mer levande.

Eftersom svensk litteratur av idag är så nerlusad med detektiver och poliser (Gud vet varför), så är det sannolikt (alltför, alltför sannolikt) att några sådana kommer att dyka upp i din tänkta Urban Fantasy-roman. Våldsam action med en tuff hjältinna som slåss mot mytologiska varelser på Skövdes gator borde ju åtminstone göra att polisen kommer och frågar vad som står på -- efter en stund.

Så hur mycket research bör du göra om verkligt polisarbete? Det är upp till dig. Du kan använda dig av de klichéer och föreställningar som vi redan fått av alla polisserier på TV, i böcker, spel och tecknade serier... och de flesta läsare kommer att godta det, eftersom de där klichéerna är så förbenat ingrodda i vår kultur.

Men låt oss säga att du vill veta hur det faktiskt är att vara polis. Skriv och fråga ditt lokala poliskontor om du får vara med en dag och se hur de arbetar, för att du skriver en roman! Det kan gå. Eller sök på nätet om vad som ingår i polisers utbildning, reportage om polisarbete och annat du kan hitta.

Här är det lätt att tänka: Säkert borde jag ta etablerade och respekterade deckarförfattare som förebild när jag skriver om poliser/detektiver -- de vet väl nästan allt om hur det verkligen är. 
Nix: Maj Sjöwall och Per Wahlöö visste mycket lite om verkligt polisarbete när de började skriva sina stilbildande polisromaner (som senare gav upphov till en fantasiljon Beck-filmer). De hittade på.

Vad du sedan väljer att använda av din research i din roman är också upp till dig. Du kan mycket medvetet undvika att berätta för mycket om en plats eller om några karaktärer, så att de inte stjäl uppmärksamheten från huvudpersonerna och handlingen.
(OBS: Om det är så att en skildring av t.ex. Skövde är mer spännande att läsa om än din huvudperson, så behöver du kanske jobba mer med huvudpersonen.)

Research är bra för din berättelse. Men den kan inte ersätta din kreativitet.
Och om ditt bokprojekt ändå skulle gå åt skogen:
"We'll always have Skövde."
------------------------------------
Fortsättning följer...
Del 4 av "Så hur skriver man en sån där trilogi, änna då?" finns HÄR.

Föregående delar:
"Så hur skriver man en sån där trilogi, änna då?" (Del 1)
"Så hur skriver man en sån där trilogi, änna då?" (Del 2)

Foto av mig taget mitt på dagen, 1 juni 2016.

Foto av mig taget mitt på dagen, 1 juni 2016.

Out now!

UPDATE: Book Three of the English edition of DARC AGES is out now on Amazon.com!
Here's the cover. Note how the design is slightly different from the Swedish version.

The previous parts of the English-language trilogy are still available from Amazon.com:

DARC AGES Book One: The Awakening

DARC AGES Book Two: Children of the Wasteland

Läs kapitel 3 av "DARC AGES - De mörka tidevarven - Första boken: Uppvaknandet"

Här följer ett utdrag ur min roman DARC AGES - De mörka tidevarven - Första boken: Uppvaknandet. Boken finns att köpa på Bokus.com.

----------------------------------------------------- 

DARC AGES - De mörka tidevarven - Första Boken: Uppvaknandet

 
 Kapitel 3
  
Det kunde inte minnas sitt namn, eller ens om det verkligen fanns till. Allt det var – allt som fanns – var en vit, förlamad tomhet genomsyrad av varande; ett varande som uppfattade sig självt som ett ljudlöst rop, en nålspets av existens balanserande på ett knappnålshuvud av verklighet. 

Det rörde sig inte, andades inte, åt inte; det bara var där (fastän det inte visste vad det var, utan minnen eller sinnesintryck att jämföra sig självt med). Det tänkte inte, det enbart fanns till.

Och plötsligt fanns där en skillnad; det begrep inte till att börja med, för det hade inga referenspunkter. Så blev skillnaden starkare, splittrades upp i olika intryck:
 
Känsel... Små stickningar, som blev allt fler och beskrev en form; det blev medvetet om att det hade en kropp.
 
Minnen... Det blev medvetet om sitt namn: David. David Archibald. Det var en han, en man.
 
Känslor... David kände smärta, stigande hetta, växande rädsla. Så insåg han att hettan egentligen var sjunkande kyla; han höll på att frysa ihjäl, och han kunde inte röra sig eller se – han skrek. Det kom inget ljud, eftersom han inte andades ännu. Han höll på att kvävas! Ändå var det någonting som gav hans hjärna syre.

Nu forsade minnena tillbaka genom Davids hjärna, i fragment och brottstycken:

Hans ex-fru och två barn lutade sig över hans säng; den lilla flickan grät medan hon drog i hans hand.
 
”Snälla pappa, dö inte.”

Han sade: ”Jag lovar.”

Hans ex-frus ögon som tittade bort. Vad var det hon dolde?

Ett annat minne: Dr. Takenaka talade till honom. ”Den organiska antifrys-vätskan har utvunnits från antarktiska fiskar. Den kommer att förhindra att era celler spricker under den känsliga upptiningsprocessen. Men cancern... tja, den är det upp till framtiden att ordna. Tror ni på liv efter döden, Mr. Archibald?”

Minnen av musik och sång...

Han stod på en scen som ung man, och sjöng i skenet av olikfärgade lampor. Eller var det verkligen han själv som stod där?

Han mindes ett vitt, mycket rent rum där han satt sent på natten, besatt av att finna något. Bilder av mikroskopiska livsformer, molekyler, celler som sjöd av aktivitet.

Minnet av första gången han kysste en kvinna. Han mindes inte hennes namn, men uttrycket i hennes ansikte när de omfamnade varandra – extasen...

Den första gången han såg sitt nyfödda barn. Så litet det var! Så sårbart.

En pojke som ropade till honom: ”Pappa! Se på mig, pappa! Se på mig då! Pappa...” Rösten började låta besviken, och han kände att han hade begått ett stort fel.

Ett mycket tidigt minne: Han var ett litet barn som klädde ut sig till kung, med en papperskrona och en röd bordsduk som mantel, och såg sig i spegeln. Känslan av makt! han fick av den rituella kostymen.
 
Så liten och skamsen han kände sig när hans mamma, som var så mycket större, ertappade honom och log.
 
Kylan. Kylan som krossade hans skelett och klöste hans hjärta. Smärtan ökade tills den höll på att bli outhärdlig. David var döende, och nu förstod han det. En tunnel av ljus öppnade sig i mörkret, och han närmade sig den allt fortare. I slutet av tunneln kunde han urskilja en skuggig figur, som sträckte ut sina armar för att välkomna honom...

Och inför hans blick försvann figuren. Hans kropp skakades om av en brännande stöt – luft pressades in i lungorna och tvingade dem i rörelse. Hans hjärta slog ett första bedövat slag – och så ett till, och ett till. Hans synfält färgades rött när blodet strömmade till genom ögonen.

Hans värkande öron angreps plötsligt av en ström av olika ljud, en värld av buller som brakade ned på hans blytunga huvud. David öppnade ögonen.


Först var allt bara ett töcken av ljus och skuggor. Ljuset stack honom i ögonen, så han blundade ett tag. Bullret avtog till en susande vind i öronen. Tiden gick. David andades och blinkade och hade ont.

Gradvis tog töcknet skarpare form; han tittade upp i ett mörkt tak, omgiven av monstruösa figurer som hukade sig över honom. David kunde känna blodsmak i munnen, och tuberna som stuckits in i munnen och näsan. Figurerna ovanför honom bar något slags heltäckande dräkter, och ansiktsmasker med visir över ögonen.

David försökte röra på huvudet, men ansträngningen fick honom nästan att svimma. Med ytterligare en kraftansträngning drog han in extra luft för att tala. Ett väsande läte slapp ut genom strupen. Någon tog bort tuberna från hans mun, och han gjorde ett nytt försök att tala.
 
”Bhhh...” viskade han, tills smärtan i strupen stoppade honom. Orden han försökte få fram var ”Förbannade helvete!” men de kom inte ut riktigt rätt. Han låg stilla och lät dem ta hand om honom.

En av figurerna böjde sig fram nära hans öra, och frågade med rösten dämpad av sin mask: ”Kan... du... höra... mig? Förstår... du?”

En utländsk brytning, tänkte David sömnigt. Italiensk? Tysk? Asiatisk? Han väste fram ett plågat ”Ja”.
 
”Ligg... kvar”, sade rösten lugnande. ”Du... behöver... vila. Blinka 'ett för ja... eller blinka två för nej. Förstår... du?”

David samlade all sin styrka och blinkade en gång med ena ögat. Från någonstans i rummet kom hurrarop. Han var för trött för att känna glädje eller ilska, men han var vaken.

Och han kom ihåg något annat: Cancern! De väckte mig i framtiden, men jag är fortfarande sjuk. Jag måste tala om det för dem!

Han spände sig i panik när han försökte flämta fram ett par ord, och sjönk utmattad ihop. Männen i overaller omringade honom igen och injicerade honom med någonting. Den lugnande rösten med den kraftiga brytningen förklarade att de visste om hans sjukdom, och att han redan var botad.

David somnade medan han tänkte: Ungar, vi ska ses igen som jag lovat.
----------

Läs mer om DARC AGES på den officiella webbsajten. 

Illustrationer från "DARC AGES - De mörka tidevarven"...

Tre av de många illustrationerna från boktrilogin DARC AGES - De mörka tidevarven. (Klicka på bilden för att se hela.)

Den svåraste frågan: "Vad handlar din bok om?"

Den fråga jag tycker är allra svårast att besvara om de flesta böcker jag skrivit är:
"Vad handlar den om?"

Inte för att jag har något att dölja... men för att det så sällan finns ett enkelt svar. För att jag nästan alltid försöker skriva om flera teman på en gång. 

DARC AGES - De mörka tidevarven, till exempel, har flera olika löpande teman eller "röda trådar"... som jag inte bör avslöja för mycket om... men som flera recensenter redan har påpekat.

Om man bara svarar "den handlar om riddare i framtiden" eller "den handlar om en man som fryser ner sig och blir upptinad" så missar svaret så mycket annat som berättelsen försöker ta upp.
 (Denna komplexitet gjorde det väldigt knepigt att utforma omslaget till första delen -- jag ville till varje pris undvika att skapa förutfattade meningar hos nya läsare.)


Jag har också den här fixa idén om att fiktion ska påverka läsaren på flera nivåer -- kanske är den inspirerad av klassisk psykoanalytisk teori:
 
Nivå 1: "Handlingen" i dess ytligaste bemärkelse -- den delen av berättelsen som kan sammanfattas med "Först-händer-det-och-sen-det..."

Nivå 2: Karaktärerna -- vad som pågår i karaktärernas tankar, hur deras inre liv och yttre liv hänger ihop och påverkar varandra.

Nivå 3: "Tematisk" nivå -- hur berättelsen refererar till andra liknande historier och till frågeställningar, kanske med anknytning till idéhistoria och filosofi.

Nivå 4: "Ironisk" nivå -- hur den totala summan av alla skeenden i berättelsen, när man ser dem som en helhet, belyser en eller flera sidor av verkligheten och/eller "det mänskliga tillståndet"... och en ironisk "aha"-effekt uppstår.

Nivå 5: "Mytisk" nivå -- hur berättelsen följer mytologiska mönster som finns i alla kulturer och tider.

Nivå 6: "Omedveten" nivå -- hur berättelsens innehåll "smyger" in i läsarens hjärna och "planterar" idéer eller tankar som har en långvarig effekt efter att läsningen är avslutad.

Nivå 7: "Drömnivå" -- det som skräckhistorier gör med folk -- helt enkelt gör dem skrämda, förundrade och oroade utan att de rationellt kan förklara varför.

Nivå 8:  "Musikalisk" nivå -- hur ordens ljud, rytm och melodi påverkar läsaren lika direkt som musik gör.

Nivå 9: Själva textens grundläggande struktur -- d.v.s. hur valet av ord och grammatisk struktur underlättar (eller försvårar!) läsprocessen.

Nivå 10: HEMLIGSTÄMPLAD AV HÄNSYN TILL RIKETS SÄKERHET.


Vad spelar då dessa "nivåer" av läsning för roll för läsaren? 
Tja, läsarna själva kommer inte att tänka så mycket på det -- ämnet är intressant mest för dem som skriver. Du kan köra en bil utan att hela tiden behöva tänka på hur motorn och delarna fungerar -- men så fort bilen krånglar, blir du medveten om vad som inte fungerar...

Ju fler nivåer din berättelse "fungerar" på, desto större intryck gör den på läsaren.

Ta till exempel Nivå 2: Karaktärer. Om de inte funkar, blir de flesta läsare väldigt irriterade. De VILL kunna identifiera sig med och/eller engagera sig i en fiktiv huvudperson, och om huvudpersonen verkar vara gjord av papp känner sig läsaren snart lurad och ger upp.

Effekten av Nivå 9: Själva textens grundläggande struktur hänger till större del på läsaren själv -- om läsarens ordförråd är litet eller läsaren har begränsade läskunskaper, kommer en text full av "svåra" ord och långa, komplexa meningar att förvirra henne.
(Exempel: Du ber en sjuåring läsa Shakespeares Hamlet. Vad tror du sjuåringen får ut av det?)

Det är lätt att se att Nivå 1, 2 och 9 är väldigt viktiga... men hur ofta tänker författare på att prosa faktiskt är besläktad med sång (Nivå 8)? Eller att läsaren inte är medveten om allt som texten gör med hennes hjärna (Nivå 6), och är öppen för ganska omfattande psykologisk manipulation?

Det kan uppstå en konflikt mellan författarens text och vad läsaren "vill" uppfatta i den. Läsaren kan upptäcka budskap som författaren omedvetet (??) lagt in "mellan raderna" (mycket vanligt i dåligt skriven prosa) -- men också, liksom med ett Rorschach-test, kan läsaren ibland "projicera" budskap som inte alls finns i texten.
 
Men alltså... "Vad handlar din bok om?" Vad ska du, författaren, svara på det? Några alternativ:

A) Vinkla svaret efter vad du tror den som frågar vill höra. Vill du att folk ska läsa dina alster eller inte?

B) Begränsa svaret till Nivå 1 och 2. Alltför djuplodande svar kanske skrämmer bort läsaren eller får dig verka som en manipulerande typ. (Och än sen? Läsare vill för det mesta bli manipulerade till att känna vissa känslor -- precis som folk åker berg-och-dalbana för att de vill att det ska kittla i maggropen. Utnyttja det.)

C) Var flummig och undvikande: "Texten är som ett membran -- dess gensvar beror på vilka vibrationer du själv utsänder." (Säg det med skådespelarröst och en outgrundlig min.)

D) Svara inte. Det är nog enklast.

"DARC AGES - De mörka tidevarven - Första boken" får 4 av 5 stjärnor...

"DARC AGES - De mörka tidevarven - Första boken: Uppvaknandet" fick 4 av 5 stjärnor i Tickmicks Bokblogg.  
Citat:
"Jag var lite fundersam över vad jag skulle tycka om denna bok då det är ytterst sällan som jag läser science fiction. Men den här boken var faktiskt mycket fängslande och lätt- och snabbläst.[...]
"Boken var mycket spännande och medryckande och får därför 4 av 5 stjärnor i betyg."

Läs hela recensionen HÄR.

Om läsarpost...

Det var länge sen jag fick post från läsare.
Jag vet att mina böcker blir lästa, men det gör inte utslag i form av mejl från dem som läst böckerna.
Är detta typiskt för vår tid?

John-Henri Holmberg kommenterade på Facebook:
"Ja, det har blivit betydligt mindre vanligt. Efter fjolårets bok om Häpna! har jag fått två brev, vilket jag tyckte var imponerande. Andra böcker på senare tid har givit färre. Skälet till minskningen är väl gissningsvis att mycket få numera alls skriver brev, och att de som möjligen får impulsen att höra av sig om de inte snabbt hittar en epostadress struntar i att alls skriva. Men som sagt är det här bara min erfarenhet, och gissning."

Är det bara de mest bästsäljande författarna som får läsarpost numera?

Om du har läst nån av mina böcker och vill skriva en rad om det till mig, så finns jag på Facebook -- eller skriv till aryngve [snabel-a] g m a i l [punkt] c o m.

Så hur skriver man en sån där trilogi, änna då? (Del 2)

Så här går det ofta för dem som ska skriva sin allra första roman (och en hel del som skriver sin andra eller tredje roman också):

Utan några andra förberedelser än en brinnande skaparlust sätter personen entusiastiskt igång med att skriva första kapitlet...

"Kapitel 1 - Det var en mörk och stormig natt. Plötsligt hördes ett skott..."

Och så blir det tvärstopp.
Skaparlusten hjälper inte. Paniken sätter in. "M-men... varför kommer inte orden av sig själva? Jag vet ju att de finns därinne i min hjärna!"

Berättelsen finns i din hjärna... men inte orden. Berättelsen har inte fått formen av en roman ännu. Vi går inte runt med kompletta oskrivna böcker lagrade i våra minnen, hjärnan är inte uppbyggd så. Du måste bearbeta informationen som finns i ditt huvud till en struktur som går att läsa som text.

Så här brukar jag göra -- och inte ens det är en garanti för att det alltid kommer att funka: Gör grundliga förberedelser innan du börjar skriva första kapitlet.

Först måste du skriva ned en sammanfattning av hela berättelsen, och du måste vara väldigt petig med detaljerna i handlingen. Då minskar risken betydligt för att köra fast under skrivprocessen. Denna sammanfattning kallar jag ett synopsis, fast folk tolkar det begreppet olika -- inte alla skriver dem så detaljerat som jag gör.

Tänk på detta synopsis som en konstruktionsritning.

En stor fördel med ett detaljerat synopsis är att det ger dig en överblick över berättelsen, som kan utnyttjas på flera sätt. T.ex.:

- Du kan lättare bygga upp en händelseutveckling steg för steg, så att spänning eller humor stegras successivt till en klimax.

- Du kan få handlingen att på ett smidigt sätt leda till en eventuell fortsättning.

- Eventuella svagheter i handlingen eller karaktärernas beteende är lättare att upptäcka på ett tidigt stadium.

"Men jag vill skapa fritt!" kanske någon invänder. "Alltför mycket fokus på struktur hämmar min kreativitet!"
Skulle du vilja flytta in i ett hus som svajar när det blåser, och vars arkitekt hävdar att "Jag behövde ingen konstruktionsritning, för den bara hämmade mig!"...?

Så svälj stoltheten och börja skriva ditt synopsis. Om du kan teckna, gör gärna också skisser av huvudpersonerna, samt viktiga platser och miljöer i berättelsen. De behöver inte vara snygga nog att visa upp, bara de hjälper dig definiera detaljer som ska beskrivas i texten.

Bara som exempel: Hur ser huvudpersonens ögon ut? Ja, hur beskriver man ögon...? En amatör faller lätt tillbaka på vaga klichéer:

"Hennes intensivt gröna ögon gnistrade av intelligens."

Larv. Ögon gnistrar inte. Det funkar inte som metafor heller -- intelligens visar sig inte som gnistor runt ögonen, utom möjligen i serietidningar. (Och lägg av med gröna ögon, va? Ögonfärg säger ingenting om en persons karaktär.)

Försök rita de där ögonen innan du skriver om dem. Om du inte ens kan det, så finn ett foto på något ansikte du tycker är intressant, och använd det som modell för den karaktär som ska beskrivas i ditt synopsis (och senare i själva texten).

Den slarvigaste beskrivning av en karaktärs utseende jag sett i en professionellt publicerad roman var i Alistair McLeans thriller SEAWITCH (1977). McLean skrev om skurken att han "såg ut som John Wayne". Slappt.

Ett synopsis bör alltså innehålla, i tillägg till den detaljerade handlingen, början till en grundbeskrivning av de viktigaste karaktärerna. Här är det viktigt att lägga märke till vad som gör karaktärer intressanta, och till en del av handlingen. Fråga dig:

- Kretsar handlingen kring bara en person, eller flera? Är detta en "one man show" eller en historia om många människor?

- Vad är handlingens "motor", det som driver händelseförloppet framåt? Är "motorn" i huvudsak yttre skeenden (vulkanutbrott, bankrån, sociala orättvisor, nageltrång) eller personernas inre motivation (rädsla, längtan, avundsjuka, kärlek, Bingolotto-beroende)?

- Exakt vad motiverar karaktärerna till handling? (Eller är de passiva till sin natur? En karaktär måste inte vara handlingskraftig.)

- Vad måste du (författaren) känna till om handling och karaktärer som läsaren inte vet? Håll dig ett steg före läsaren. Skriv en "backstory" (bakgrundshistoria) om huvudpersonerna.

- Fyller karaktären egentligen någon funktion i berättelsen? (Om den inte gör det, varför har du den med då?)

- Vad är huvudpersonens "nyckelscen"? Alla läsare kan förstå och identifiera sig med att en karaktär går och bär på någon händelse eller olycka som präglat personen för resten av livet. Det behöver inte vara något fasansfullt (som t.ex. Lisbeth Salanders barndom), men nånting måste finnas där -- och det måste dyka upp någonstans i berättelsen, även om det bara antyds.
(Faktiskt är det mest effektivt om det bara antyds.)

Det kan ju också vara så att författaren omedvetet (eller fullt medvetet) väver in sina egna personliga "demoner" i sin fiktiva huvudperson, och låter dem bli motorn som driver huvudpersonen. Gärna det, men se till att det funkar som en del av handlingen.

Till exempel funkar det inte i Harold Robbins' roman XANADU att huvudpersonens egentliga "demon" är hans kokainmissbruk, som aldrig ifrågasätts, och att huvudpersonen gång på gång måste stanna upp handlingen för att få tag i sin langare. Läsaren har serverats den falska premissen att romanen skulle handla om något annat, och blir pålurad en monoton, urtråkig skildring av en rik mans drogproblem.

Låt det bli en läxa: Om författaren har obearbetade personliga problem som smyger sig in i texten, så märker läsaren det -- och inte alltid på ett bra sätt. Ska du skriva om dina problem, så gör det hellre medvetet.

Hursomhelst... medan ditt synopsis tar form, kommer du troligen att få nya insikter om berättelsen du tänkt skriva. "Den här bifiguren behöver förklaras mer", eller "hur kommer huvudpersonen egentligen från Punkt A till Punkt B?" Bra! Det betyder att ditt synopsis hjälper dig tänka medvetet om berättelsens struktur. Fortsätt så.

OBS: Ett synopsis i sig behöver inte vara välskrivet eller ens strukturerat. Det får gärna likna en hög löst sammanhängande anteckningar.

Nedan följer ett exempel på ett tänkt synopsis för den icke-existerande Urban Fantasy-romanen Anita Blekemyr, Trolljägare ((c) A.R.Yngve). Lägg särskilt märke till att det som skrivs ned är "work in progress" -- olika möjliga handlingstrådar och val kan testas innan den färdiga texten ens påbörjas.

 -----------------------------------------
 SYNOPSIS: "ANITA BLEKEMYR, TROLLJÄGARE" (Roman, Urban Fantasy)

- Första kapitlet börjar:
"Det var en regngrå morgon i Skövde. Regnet kunde inte spola bort stanken av troll från småstadsdjungelns gator." (Stil: hårdkokt!)

Handling:
Inledning: Först får vi följa huvudpersonen Anita Blekemyr på uppdrag i Skövde, i nutid. Hon jobbar "svart", utan officiellt tillstånd, med att spåra upp och jaga eller fånga in övernaturliga väsen som plågar människor. Ibland tar hon de övernaturligas parti. Det antyds att hon har ett förflutet.

Typer av väsen: Troll, vättar, tomtar. Älvorna dyker inte upp till att börja med. (Är de en del av en "dold elit" i samhället? Älvor låtsas vara människor för att få makt? Testa.)

Idéer:
- Väsen som speglar en orättvis social klasstruktur? (Trollen längst ned, älvorna högst upp?)
-  Vilken roll spelar kön hos övernaturliga väsen? (Varning: Anta inte automatiskt att alla troll är "han" eller "hon"! Kanske könsneutrala väsen?)
- Hur våldsam är Anita Blekemyr? Vilka vapen har hon?
- Förlitar hon sig mest på vapen eller tankeförmåga -- eller bägge?
- Har trollen guld som hon tar för att finansiera sin aktivitet?

Beskrivning av Anita Blekemyr:
ca. 25 år, 160 cm lång, kompakt byggd, vältränad fysik, kort svart hår.
Hon har tre tatueringar: Ett kors på högra handryggen, en trollformel skriven i runor på vänstra handryggen, och på bröstbenet texten "Blodgrupp O" (för sjukhuspersonal).
Ansikte: Smal uppnäsa, grå smala ögon, tunna läppar, blek hy, markerade kindben, ser misstänksam ut.
Annat: Hes röst (orsakad av rökskador vid brand).
På fingrarna bär hon ett antal ringar av silver, som också är amuletter -- och knogjärn.
Utrustning (på jobbet): grova kläder, knäskydd, hockeyhjälm (!), löparskor med broddar, nattikikare för ultraviolett och infrarött ljus, ryggsäck med utrustning (bl.a. krucifix, träpåle + klubba mot vampyrer), vattenpistol med vigvatten, olika knivar, käpp med silverspets, iPad.

Backstory (OBS: Läsarna ska inte veta om hela bakgrunden, bara författaren): Anita Blekemyr föddes på nyårsafton år 1999 av en svensk mor (Anna Blekemyr) och en okänd far. Allt hon har av bevis på faderns identitet är ett gammalt fotografi som hon alltid bär med sig.

Efter en otrygg uppväxt upptäckte Anita som tonåring en anteckningsbok som fadern lämnat efter sig -- med formler och märklig handskrift som beskriver existensen av övernaturliga väsen och fenomen i dagens Sverige.

När hon försökte fråga modern om detta, svarade modern att fadern var "galen" och stack iväg från dem när Anita var tre år gammal för att jaga "hjärnspöken som bara han kunde se". Han kom aldrig tillbaka och modern lyckades inte spåra honom. Av bitterhet förstörde modern all information om faderns namn och vägrar envist att avslöja det för Anita.

När Anita började använda faderns anteckningsbok för att spåra upp honom, kom hon i kontakt med ett hemligt sällskap, "Riddarvakten", vars syften är oklara. Riddarvakten har mäktiga, rika vänner i högstående positioner. De hade något otalt med Anitas far, och talade om att han stulit någon viktig information från dem. När de krävde att få anteckningsboken flydde Anita från sällskapet.

Kort därpå, när Anita besökte sin mors hem, utsattes det för ett brandbombsangrepp kombinerat med ett angrepp av troll -- "Riddarvaktens" lydiga hejdukar.
Anita överlevde (med rökskador som gjorde henne permanent hes), men modern dog.
Anita svor att hämnas, finna sanningen om sin fars försvinnande, stoppa "Riddarvakten" samt att använda kunskaperna hon ärvt för att jaga övernaturliga monster.
(Slut på Backstory)

I inledningen har Anita spårat upp ett särskilt farligt troll som har smak för mordbrand, och dödar det med speciella vapen (se filmen TROLLJÄGAREN!). Trollet dör och vid kroppen finner Anita nya bevis som pekar mot "Riddarvaktens" planer...
("Överraskande vändning" i slutet av romanen: Riddarvakten leds av onda älvor som låtsas vara adliga människor!)

Bevisen är i form av ett slags budkavle-stav med trollrunor, som ger trollen magiska befallningar. Anita försöker lista ut hur dessa budkavlar skickas och varifrån. Hon uppsöker en kontakt som...
 (slut på exempel)
---------------------------

Pröva nu själv att skriva ett synopsis! När det är klart, kommer nästa steg: Att skriva själva manuskriptet.
Fortsättning följer...
Del 1 av "Så hur skriver man en sån där trilogi, änna då?" finns HÄR.
Del 3 av "Så hur skriver man en sån där trilogi, änna då?" finns HÄR.

Var du kan låna "DARC AGES - De mörka tidevarven" just nu

Om du vill låna trilogin DARC AGES - De mörka tidevarven så finns den nu på nästan alla svenska bibliotek som e-bok.

E-bokversionen innehåller samma illustrationer som den tryckta utgåvan.

I skrivande stund finns pappersversionen av trilogin att låna i Stockholm (se filialerna Kungsholmens bibliotek och Tranströmerbiblioteket).

De tre delarna heter:
- Uppvaknandet
- Ödemarkens barn
- Slaget om framtiden

 Du kan också be ditt lokala bibliotek beställa pappersversionen.

What does it matter in 900 years?

Så hur skriver man en sån där trilogi, änna då? (Del 1)

Om man håller på med att skriva prosa tillräckligt länge, börjar (några) folk få för sig att man är en klok och vis människa, som kan ge dem goda råd om hur man ska vara kreativ och skapande.

Det finns sådana författare som ni bör fråga om råd... tyvärr är jag inte en av dem. Mina råd är förfärliga. Dessutom är jag inte speciellt framgångsrik, så vad för "cred" har jag egentligen?

Riktigt bra råd om skrivandets konst och praktik kan ni få från t.ex. Stephen King -- jag rekommenderar varmt hans böcker Dödsdansen (Danse Macabre) och Om att skriva (On Writing). Så egentligen är det ingen mening med att jag börjar bete mig som om jag var "Erfarenhetens Röst"...

Men okej då! Jag måste fylla ut den här bloggen med nånting. Så här kommer första delen av vad som förhoppningsvis blir en lång essä med titeln "Så hur skriver man en sån där trilogi, änna då?"

Jag har redan berättat hur DARC AGES-trilogin blev till och kom ut (och kom ut, och kom ut...). Här ska jag fokusera på själva skrivprocessen. Det tekniska.

Först av allt, innan du ens börjar skriva ned orden, måste du ha en riktigt bra idé, eller ännu hellre en djupt personlig vision, en dröm som du inte kan skaka av dig.
Faktiskt har jag fått flera idéer till berättelser från drömmar. Skriv gärna ned intressanta drömmar du har haft. Bolla dem i tankarna och se om de kan bli till en längre berättelse.

Detta betyder inte att du måste skriva en roman med samma struktur som en dröm. Drömmar är uselt redigerade, manuset är en salig röra och slutet är ofta rena fiaskot -- man vaknar och får inte ens veta hur det gick. Det är de bästa bitarna i drömmen som bör tjäna som inspiration.

Är du en "visuell" person? Kan du "göra bilder" i tankarna? Det kan stimulera historieberättaren i dig. Jag tror inte på att en berättelse ska vara alltför abstrakt. Unna dig att dagdrömma. Om det hjälper, dagdröm med hörlurar på och spela musik som får igång fantasin. Ju mer besatt av din vision du är, desto lättare kommer det att bli att skriva en hel roman av den -- och skriva klart och korrekturläsa romanen, få den refuserad många gånger, och så vidare.

Det finns de som säger så här: Jag vill skriva en bok precis som X, min favoritförfattare.

Kanske du har försökt dig på att imitera dina favoritförfattare. Eller skriver fanfiction. Helt OK. Det är alltid en början. Men sen då? Vad är nästa steg? Du måste kliva ut ur dina idolers skugga nån gång. För mig är att bli en "riktig" författare att hitta sin egen grej, vad den än är. Konst är en egotripp.

 (Eller du kan göra som E.L. James, skippa den personliga utvecklingen och istället skriva "Twilight"-fanfiction, bara ändra namnen på Bella och Edward, ge ut resultatet och bli snuskigt rik... men vad är väl ett par hundra miljoner kronor i intäkter? En statussymbol!)

Har du hittat din personliga vision? Känner du att du bara måste, måste uttrycka den i ord? Bra. Då kan vi sätta igång på allvar.

Fortsättning följer...

Del 2 av "Så hur skriver man en sån där trilogi, änna då?" finns HÄR.

Nya recensioner av "DARC AGES - De mörka tidevarven"...

Nu rör det på sig -- på en vecka har DARC AGES - De mörka tidevarven fått många nya recensioner av svenska bokbloggare. Några citat:

"Den här boken är iallafall helt olikt någonting annat jag läst förut, men den är lättläst och spännande. Väldigt annorlunda, men på ett bra sätt."
-Karolina Jonsson

 

"Jag rekommenderar er att läsa den!"
-Agnes Bokblogg

  

"Att läsa science fiction väcker tankar, och det här är en bokserie som jag tror YA-läsare helt klart kan gilla."
-Bokhyllan

What does he matter in 900 years?

Out now!

UPDATE: The second book of the English version of the DARC AGES trilogy is out now, on Amazon.com.

Vad spelar den för roll om 900 år?

En bild jag gjorde bara på skoj:

Ny recension av "DARC AGES - De mörka tidevarven"!

Bokbloggen Havsdjupens Sal har recenserat DARC AGES - De mörka tidevarven - Första boken: Uppvaknandet.

Citat:
-------------
Den här boken var spännande från allra första början och den fortsatte att underhålla boken igenom.
-------------
Läs hela recensionen HÄR.

darcages.com har öppnat!

Den officiella websiten för "DARC AGES - De mörka tidevarven" har öppnat! Gå till:

darcages.com

Där finns redan en hel del material, och mer blir det...

Mina illustrationer till KG Johanssons ungdomsbok NIVÅ 1000

Jag är en stor beundrare av KG Johansson -- musiker, författare, översättare -- och jag har tidigare gjort omslag till hans böcker Gravliden och Nivå 13.

I år gav Wela Förlag ut KGs ungdomsbok Nivå 1000 (uppföljaren till Nivå 13), och jag fick göra både omslag och illustrationer.

Här nedan visas lite av hur jag gjorde bilderna:

Skisser och noter (överst), samt en färdig teckning innan den bearbetats digitalt.
Lägg märke till skissen överst till höger som är förstadiet till teckningen nedan.
I "postproduktionen" lade jag till slogan MUSIKEN HAR RÄDDAT MIG FRÅN IDROTTEN på figurens t-shirt, och justerade handens och armens proportioner.

Först läste jag manuset (ja, det är inte så självklart -- det vimlar av bokomslag som inte har något att göra med bokens innehåll!).
Jag gjorde anteckningar, skisser och utkast.
Så ritade jag bilderna med blyertspenna och tuschade dem.
Sedan fotograferade jag teckningarna med digitalkamera (annars föredrar jag att scanna dem), och behandlade dem med grafikprogrammet The Gimp (mycket likt Photoshop).

I den digitala "postproduktionen" får teckningarna gråtoner och mer svärta, eventuell text bifogas, eller teckningar kombineras med annat bildmaterial. Jag justerar också småfel och anatomiska missar i teckningarna. (Blev en näsa för lång eller en arm för kort? Lätt fixat på datorn!)

Det knepigaste med att göra bilder och omslag till böcker är att bildernas proportioner måste passa bokens fysiska format -- och måtten är olika för e-böcker och tryckta böcker.

Bildernas marginaler kan förstås rättas till efter att de är färdiga... men det är smart att på förhand utforma dem så det blir enkelt att justera dem i efterhand!
(OBS: Jag gör gärna omslag åt andra förlag/författare. Ta kontakt om du behöver få ett omslag gjort snabbt, snyggt och till rimligt pris. Jag finns på LinkedIn och Facebook.)

Illustration från "DARC AGES - De mörka tidevarven"

Illustration från "DARC AGES - De mörka tidevarven", Första Boken: Uppvaknandet, Kap.17:

Böckerna i DARC AGES-trilogin innehåller 10-15 illustrationer vardera.

Se också mina illustrationer i barnböckerna Sagopyjamasen, Hundra tusen pirater, och KG Johanssons ungdomsbok Nivå 1000.

(Letar du efter en illustratör som kan göra proffsiga bokomslag och illustrationer till dina böcker? Kontakta mig på Facebook.)

Var du kan låna DARC AGES just nu

Om du skulle vilja läsa trilogin "DARC AGES - De mörka tidevarven" innan du bestämmer dig för att köpa den -- eller bara vill slippa köpa den -- så finns den redan på flera svenska bibliotek som e-bok.

I skrivande stund finns e-bokversionen av trilogin att låna på följande orter -- och kom ihåg att författare får en liten peng för varje registrerat bibliotekslån, så jag tjänar på det i längden:

Stockholm
Partille
Vårgårda
Timrå
Örebro
Växjö
Svedala
Kramfors
Sollentuna
Helsingborg
Karlskrona
Götabiblioteken (Östergötland)
Bibliotek i Västra Götaland

Just i detta nu har Stockholms Stadsbibliotek beställt 2 ex. av den tryckta utgåvan av trilogin, till filialerna Kungsholmens bibliotek och Tranströmerbiblioteket.
Om du vill ställa dig på bibliotekens väntelista för trilogin, så gå -- jag menar rusa! -- dit... eller lunka i maklig takt till följande webbsajter och gör en reservation:
- Uppvaknandet
- Ödemarkens barn
- Slaget om framtiden

Och naturligtvis kan du be ditt lokala bibliotek köpa in den tryckta utgåvan av "DARC AGES - De mörka tidevarven". (Om du har gjort det, skicka gärna en epost och berätta det för mig!)

UPPDATERING (13 maj 2016): E-bokversionen finns nu på i stort sett alla svenska bibliotek. Den tryckta versionen finns att låna i Stockholm.

Recension Nr.2 av DARC AGES - De mörka tidevarven - Första boken: Uppvaknandet

Bokbloggaren Vargnatt har läst min nyutkomna bok DARC AGES - De mörka tidevarven - Första boken: Uppvaknandet.

Citat:
------------
På slutet blir jag som mest indragen i hela berättelsen, det är då det verkligen känns som att det börjar hända saker och jag har lärt känna Darc och de andra karaktärerna bättre. Det lovar mycket gott inför nästa bok i trilogin!
------------
Läs hela Vargnatts recension HÄR.

(Läs även Jasons recension på sajten Catahya.net.)

DARC AGES Book One: The Awakening - new illustrated English edition!

After being released in Swedish in March 2016, my trilogy DARC AGES is now being re-released in English. I shall explain the why and how...

First, a little back story:

My space-opera epic (or series of novels) called DARC AGES has a long history of false starts and reboots. (If I ever write my autobigraphy, which is highly doubtful, it should be titled A Long History of False Starts and Reboots.)

It first appeared as an illustrated Web serial in 1999-2000.
(No, not on this webpage, but on my very first website with the overly obvious title "Read My Books For Free," which no longer exists.)

The Web serial and its illustrations were based on an insanely detailed synopsis for a graphic novel (which was never completed, but that's another back story which is explained in the Afterword to the published Swedish edition of the DARC AGES trilogy).

The Web serial got some positive reader responses. But still I struggled to find a publisher for the manuscript - so I tried several times to self-publish (through Xlibris, CafePress.com and Amazon.com). Self-publishing is not something I would recommend for beginners. The pitfalls are many, and I fell into several of them.

Then I set DARC AGES (more or less) aside and focused on other things. I got short fiction and books published "legit" here and there, and achieved a very modest degree of respectability as a "proper" writer.

Fast-forward to 2015, when my wife had reminded me many, many times that she enjoyed DARC AGES very much and I shouldn't give up on it. (Stephen King's wife similarly encouraged him not to give up on CARRIE. Writers need understanding spouses like fish need water.)

So I approached my Swedish publisher and proposed that I would translate the entire epic into Swedish for a re-release, with all the original artwork included - as an e-book, to minimize the financial risk.

To her eternal credit, the publisher said yes.

It soon dawned on me that the manuscript needed more than translation and proofreading. Parts of it felt rushed. The supporting characters were too sketchy. I added passages and improved old ones, and also made the same changes to the English version... in effect I was rewriting the same novel in two languages simultaneously.

Then I dug out my original artwork from the attic (literally from a cardboard box of drawings in the attic). Fortunately the ink had not faded noticeably, but the art needed some digital improvement.

So I scanned the original paper drawings, polished up the line art on my computer, added gray tones and created an entirely new book cover and logo.

My Swedish publisher was so impressed with the result that she released DARC AGES as a trilogy, not only as an e-book but also in pocketbook format. The Swedish release occurred in March 2016. (The earliest review gave the first part of the trilogy 4 stars out of 5.)

Now, at last, I have decided to release the entire revised, expanded 4th edition of DARC AGES in English on Amazon.com -- it's still self-publishing, but I feel that the "properly" published Swedish edition increases the "credibility" of the English version.
 (Is that wrong? Then please write to "aryngve-AT-gmail-DOT-com" or my Facebook page, and explain to me why I ought to spend another sixteen years on finding an American/British publisher.)

First out is of course Book One, soon to be followed by Book Two and Three... and once the fourth part of the series has been released in Sweden, I intend to release it in an English translation as well.

Have a look at the first few pages -- and illustrations -- of the English edition HERE.

But what really matters to you, Dear Reader, is of course the question "Are these books any good?"

The very first review of the new illustrated 4th edition was positive:
-------------------
For some reason I get a nostalgic feeling when I read this. Perhaps it is the narrative momentum, or that the author has used classical SF symbolism. It may also be the illustrations that create an association to older SF stories.

It is an exciting book in an accessible, simple style. The latter is a relief because it seems to have become fashionable to write as long-winded and complicated as possible. Only what is relevant is described, the tedious parts are fast-forwarded. It's probably a book that even impatient people with reading difficulties could absorb without difficulty.
 
Darc Ages is a rather lighthearted adventure story where David gets to know the new world, impresses others with his knowledge and abilities, and in true heroic spirit tries to help the people who saved him.

[translated quote]
-------------------

On this blog I will tell you more about how DARC AGES came to be, and where it might be going. Watch this space...

ADDENDUM (Nov. 2, 2016):
Since this article was posted, Books I-III of DARC AGES have been released in Swedish and English. The fourth book in the series is being written.

Find out more at the official DARC AGES website.

The Best Autobiography EVER!

I'm reading a riveting life's story! Truly, this guy lived an interesting life. Just let me quote a brief passage from this must-read book:
 ----------------
A HAIRY LIFE
The autobiography of Chewbacca

Chapter 1: My birth

NNNRAHH HRRRANH RHEEAAH RHHBAHHAH? HNNH AHRRN AARRH RHAAHYYH. HEEHRRRAAH NRRH HAAHN HRROLOH! HNRRH [...]
----------------

Den första recensionen av "DARC AGES - De mörka tidevarven"

Den allra första recensionen av den första delen av "DARC AGES - De mörka tidevarven" har dykt upp -- på websajten Catahya.net.

Citat:
"Alla ingredienser som hör till genren finns med. Till skillnad från Terra Hexa[*] är den här  framtidsvärlden mer fundamental och trovärdig. Man dras in i illusionen av att så här skulle det verkligen kunna bli efter en katastrof. Att världen är främmande men samtidigt mycket välbekant är också det en styrka. Det finns vissa saker som jag saknar. Bland annat att det aldrig blir mycket mer än just underhållning, och att det inte finns några starka kvinnliga karaktärer i berättelsen. Men alla böcker kan väl inte vara “genuscertifierade” antar jag. Den svartvita uppdelningen i ont och gott är väl också något som hör äventyrsberättelser till även om jag själv oftast föredrar gråskalor. Men det är ändå en riktigt bra bok."

Catahyas recensent gav "DARC AGES - De mörka tidevarven - Första boken: Uppvaknandet" betyget 4 av 5. 
Läs hela recensionen här.

(* "Terra Hexa" är en bokserie av samma författare, utgiven på Wela Förlag.)

"DARC AGES - De mörka tidevarven" finns nu att låna på biblioteken

Det gick fort:
E-bokversionen av "DARC AGES - De mörka tidevarven" finns redan att låna på biblioteken.

E-bokversionen ute nu!

Nu finns trilogin också som e-bok! DARC AGES - De mörka tidevarven finns att köpa på Muntligt.se.

"Darc Ages - De mörka tidevarven" säljs nu på Bokus.com!

Nu säljs böckerna i trilogin "Darc Ages - De mörka tidevarven" för bara 117 kr styck på Bokus.com:

http://www.bokus.com/bok/9789187711619/uppvaknandet/
http://www.bokus.com/bok/9789187711626/odemarkens-barn/
http://www.bokus.com/bok/9789187711633/slaget-om-framtiden/

Böckerna är i storpocketformat, med många konstfulla illustrationer i svartvitt och gråtoner.

Skriver du bokrecensioner och önskar beställa recensionexemplar? Kontakta då Wela Förlag.

Vill du veta mer om DARC AGES? Om du råkar vara i Oslo på torsdag den 17:e mars, håller jag ett föredrag om trilogin för science fiction-föreningen Aniara...

... eller läs denna intervju där jag berättar om trilogin, på nättidskriften Barrikaden.

Intervju i webbmagasinet Barrikaden

Intervju i Barrikaden: "Fansen har makten att låta 'Darc Ages' leva eller dö"

Citat:
---------------------------
Beskriv handlingen i trilogin?
– Huvudpersonen låter frysa ner sig levande när han fått obotlig cancer. Han blir återuppväckt i framtiden och botad – men då har det gått 900 år, och världen har hamnat i en slags retro-medeltid där han måste överleva och finna sitt öde… och han får namnet ”Darc”.

– Hela historien är illustrerad – jag var serietecknare innan jag slog mig på att skriva prosa. Detta är en ”publikfriare” med massor av action och äventyr, romantik, drama, nattsvarta skurkar, ädla hjältar och hjältinnor, talande robotar, hemska monster, tragiska mutanter och en hälsosam dos humor.

Riktar den sig till någon särskild målgrupp?
– Tonåringar i alla åldrar. Om du gillar ”Star Wars” men är redo för någonting lite mer vuxet, så är ”Darc Ages” definitivt för dig. Och berättelsens ”retro-medeltid” kanske faller ”Game of Thrones”-fansen i smaken.

Den har getts ut på webben tidigare eller var är den publicerad innan?
– Först kom trilogin som illustrerad engelsk följetong på webben, 1999-2000. Sedan gav jag ut den själv på engelska — först som Print-on-Demand, sedan som e-bok på Amazon.com. Först förra året började jag översätta den till svenska. Snacka om att ta en lång omväg mot målet…
---------------------------
Läs hela intervjun här.

"DARC AGES - De mörka tidevarven" pocketutgåvan kom i posten idag...

DARC AGES - De mörka tidevarven pocketutgåvan kom i posten idag... och så här ser den ut:

Den digitala tidsåldern i all ära... men det är en alldeles speciell känsla att se sina egna ord (och bilder) på tryckt papper.

Hela trilogin DARC AGES - De mörka tidevarven säljs nu på Adlibris. (Om du är en snåljåp som jag, be ditt lokala bibliotek att köpa in böckerna!)

DARC AGES - De Mörka Tidevarven -- trilogin nu ute på Adlibris.se och Bokliv.se!

Idag släpptes min illustrerade trilogi DARC AGES - De Mörka Tidevarven på nätbokhandlarna Adlibris och Bokliv.

I skrivande stund har Adlibris det billigaste erbjudandet för den häftade storpocketversionen:

- 128 kr per bok (OBS: inte hela trilogin)

- fri frakt för privatpersoner 

- skickas inom 5‑7 vardagar

 Så vad handlar den här trilogin om änna då? Jag ska berätta mer om den på denna blogg, så kom tillbaka....

 

"DARC AGES - De Mörka Tidevarven" pocketutgåvan släpps idag!

 Från och med idag kan den tryckta illustrerade storpocket-utgåvan av DARC AGES - De Mörka Tidevarven beställas från Ord & Bok.

Romanens många illustrationer (i svartvitt med gråtoner) kommer till sin rätt i detta format. Här följer några smakprov på dem...

Här beställer du trilogin som storpocket:
Första Boken: Uppvaknandet
Andra Boken: Ödemarkens Barn
Tredje Boken: Slaget om Framtiden

E-bokutgåvan kommer Mycket Snart...

"Börja om från början..."

Den här bloggen behöver en omstart. På svenska. Coming soon...

Nick Mamatas: "Beware The Wineglass-Shaped Story"

Some good advice about story structure.

Choice quote:
----------------------

First there is generally a long sentence about the setting. A character can be introduced right away, that's for sure. But the character is primarily there to think about the setting. So to better explain it to the audience, you see. All the senses are engaged, as is the writing-class rule. Then finally, dialogue.
Short elliptical sentences of dialogue.
A tiny bit of action.
Some more.
Yeah?
Ok.
Then it picks up a bit again.
The setting becomes important, something is discovered.
Then, there is a finger-wagging moral, or a piquant little turn of phrase. Thus, you know that the author has decided to stop writing. The story stops rather than ends.

----------------------

Will Nurglon Be The New Republican Contender For 2012?

After the coming and going of one GOP contender after another, angry old white racist voters are feeling increasingly frustrated with their shrinking options. Where is the candidate who gives voice to their fears, their phobias, their dementia, their deepest darkest urges?

Ladies and gentlemen, the Great White Hope is still waiting for another shot at the brass ring. I give you... NURGLON in 2012: